”Att vårda sig om ett stort kulturarv, att hålla Runebergsminnet levande genom tiderna är ingen lätt uppgift och drar gärna över sig ett visst skimmer av löje. Men Borgå har undgått ödet att låta sig balsameras med Runeberg, som helt enkelt inte låter sig förvandlas till ett monument. Runebergsdagen firas än så länge på traditionellt sätt och det ska vi vara tacksamma för”. Så skrev Borgåbladets dåvarande chefredaktör Erik Pakarinen på ledarplats 1967.
Hur vårdar vi vår nationalskalds minne i ”Runebergskultens högborg”? Begreppet är myntat av litteraturhistorikern Yrjö Hirn i hans 1935 utkomna bok Runebergskulten som han tillägnadem skaldehemmets mångåriga vårdarinna Ida Strömborg och Gustaf Söderström som var ordförande för stadsfullmäktige i Borgå 1915-1938.
I år firas Runebergs födelsedag den 5 februari med ”öppet hus” i skaldehemmet. Bra så! Men det blir ingen Runebergsfest i år heller. Det är bedrövligt. År 2011 var jag en besviken Borgåbo för att staden inte ordnade en kvällsfest.
– ”Jag blev så arg och besviken då jag hörde att festligheterna slopas. Borgå är känt som Runebergs stad och vi måste hålla kvar dessa traditioner”, röt Runebergsforskaren, FD Lars Nyström till i Borgåbladet i januari 2011. ”Att motivera slopandet av festligheterna med stadens sparbehov är löjligt”, fortsatte han i sin insändare i Borgåbladet.
Han fick medhåll av mig och skyddsängeln Oa Blomqvist. Vi beslöt att i egen regi ordna en traditionell kvällsfest och lyckades få sponsorer för evenemanget. Uppslutningen till festen i kulturhuset Grand var som på ”den gamla goda tiden” enorm. Allt var gratis börjande från de sponsorerade Runebergstårtorna och kaffet. ”Borgåborna var så glupiga att de lät sig tårtorna väl smaka både före och efter festen”, konstaterade programledaren P-H. Nyman.
Och programmet? Det var musik av Borgånejdens dragspelsklubb, salongsdanser av Östra Nylands Folkdansdistrikt, festföredrag om J.L.Runeberg och hans Borgåvänner av Lars Nyström, recitation Från Fänrikens hälsning till Finlands nationalblomma av mig, sång av Runebergskören BSB. Och som avslutning Vårt land.
Efter det följde några år med uteblivna Runebergsfester. Men så år 2014 ordnade Borgå stads kulturtjänster en kvällsfest på Kulturhuset Grand med festtal om Runebergs på Kroksnäs somrarna 1838-1868 av Helena Hämelin, musik av Helena Hasselblatt till texter av J. L. Runeberg och Z. Topelius. Mari Anttonen reciterade Vårt Land. Stadens hälsning framfördes av kultur- och fritidsdirektör Merja Kukkonen.
På 1970-talet plöjde jag igenom gulnade årgångar av Borgåbladet och Brages Pressarkiv för att studera hur man allt sedan mitten av 1800-talet har firat J.L.Runeberg i Borgå. Jag gjorde flera personintervjuer bland annat med Runebergshemmets mångåriga intendent Karin Alladt Ekelund som också ha doktorerat på Fredrika Runeberg.
År 1870 hölls festen i gymnasiets solennitetssal och under 1900-talets första decennier på det sägenomspunna Societetshuset som jämnades med marken år 1972. En kulturskandal i likhet med sprängningen av vattentornet 1970 för en planerad väg som aldrig förverkligades.
Med min insändare vill jag vädja till Borgå stads kulturtjänster att återuppta traditionen med en kvällsfest på Runebergsdagen!
Benita Ahlnäs, Borgå
