Skärgårdslagen fyller 40 på lördag och kräver en översyn för att betjäna skärgårdsbefolkningen

En särskild arbetsgrupp granskar kriterierna för vad som är skärgård, och det kan inverka på de statliga skärgårdstilläggen till kommunerna. Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist tycker att den 40-åriga skärgårdslagen är i behov av en grundlig uppdatering.

Arbetsbåten Bodö i Borgå yttre skärgård.
Mikael Piippo/SPT
24.06.2021 12:46 UPPDATERAD 24.06.2021 12:59
Finska staten vill att det finns fast bosättning i skärgården, åtminstone om man får tro rådande lagstiftning.
"Med åtgärder av stat och kommun bör man sträva efter att bevara den fasta bosättningen i skärgården", står det i den så kallade skärgårdslagen, eller lagen om främjande av skärgårdens utveckling som den egentligen heter.
På lördag har det gått 40 år sedan skärgårdslagen godkändes och undertecknades. Lagen syfte är att skapa förutsättningar för fast boende i skärgården genom tillräckliga möjligheter till utkomst, transport och basservice. Dessutom heter det att lagen finns till för att skydda skärgårdens landskapsbild och natur från miljöskador.
Det har gjorts en del ändringar i skärgårdslagen under årens lopp, men nu börjar den vara i behov av en grundlig uppdatering. Det tycker riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) som är ordförande för skärgårdsdelegationen vid Jord- och skogsbruksministeriet.
–  Den börjar vara ganska gammal som lag. Det har varit uppe för diskussion hur väl den tjänar skärgården och skärgårdens befolkning i dag. Vi vet att det finns skrivningar som inte längre är så aktuella.
–  För tillfället pågår ett tjänstemannaarbete vid Jord- och skogsbruksministeriet där man går igenom på vilka ställen den nuvarande lagen är föråldrad.

Betydligt fler än de fast bosatta

Fokus i skärgårdslagen ligger för tillfället på den fast bosatta befolkningen i skärgården. Bergqvist, som själv är bosatt i Nagu i skärgårdsstaden Pargas, anser att lagen bättre kunde beakta att det rör sig betydligt fler människor i skärgården än de som är skrivna där. Hon efterlyser en bättre helhetssyn över dagsläget som underlag för planeringen av tjänster i skärgården.
–  Under senare år har vi sett att trenden när det gäller fritidshus i skärgården har förändrats. Förr tillbringade man kanske fyra veckor på sommarstugan, gick på utedass och tvättade sig i havet. Nu för tiden talar vi ofta om fullt utrustade hus där man kan fira också jul och sportlov.
–  Jag ser det som lite missvisande att lagen bara beaktar dem som är fast bosatta och skrivna i skärgården. De är ju betydligt färre än det totala antalet människor som rör sig i skärgården och använder tjänsterna där.
I skärgårdslagen står det bland annat att stat och kommun bör "draga försorg om" att skärgårdens bofasta befolkning har tillgång till telekommunikation. Bergqvist menar att det finns risk för att telekommunikationslösningar som planeras utifrån antalet fast bosatta skärgårdsbor inte är tillräckliga när det faktiska antalet människor i området är betydligt större.

Åtta skärgårdskommuner

Skärgårdskommuner och kommuner där en del av kommunen är skärgård kan få särskilda statliga understöd, så kallade skärgårdstillägg. De senaste åren har den totala summan som delats ut som skärgårdstillägg varit cirka 24 miljoner euro.
Men vad är då en skärgårdskommun och vilka kommuner är berättigade till tillägget? Beslutet fattas av statsrådet som först får ett förslag av skärgårdsdelegationen. Skärgårdslagen erbjuder inget entydigt svar på vilka kommuner som ska klassas som skärgårdskommuner, och enligt Sandra Bergqvist har det blivit allt svårare att lösa definitionsproblemet.
I lagen står det att skärgården är öar som saknar fast vägförbindelse.

Lagen om främjande av skärgårdens utveckling

Lagen om främjande av skärgårdens utveckling undertecknades den 26 juni 1981 och trädde i kraft den 1 november samma år. Lagens syfte är att bevara den fasta bosättningen i skärgården och skydda skärgårdens landskapsbild och natur från miljöskador.
Lagen definierar begreppet skärgård enligt följande: "Till skärgården anses höra sådana öar i havsområdet och i insjövattendragen som saknar fast vägförbindelse samt andra öar och områden på fastlandet vilka i övrigt i fråga om sina förhållanden kan jämföras med skärgården."
När det gäller begreppet skärgårdskommun stipulerar lagen följande: "Statsrådet förklarar såsom skärgårdskommuner de kommuner i vilka skärgårdsförhållandena utgör ett väsentligt hinder för kommunens utveckling. Statsrådet kan av synnerliga skäl besluta, att stadgandena om skärgårdskommun tillämpas även på skärgårdsdel av annan kommun. Då kommun förklaras såsom skärgårdskommun och område såsom kommuns skärgårdsdel, skall detta grunda sig på den bofasta befolkningens storlek i vederbörande skärgård och dess andel av kommunens befolkning samt på trafikförhållandena och svårigheterna i fråga om tillgången på basservice."
Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling ska statsrådet tillsätta en skärgårdsdelegation vid Jord- och skogsbruksministeriet. Skärgårdsdelegationen finns till för att "bereda åtgärder som rör främjandet av skärgårdens utveckling samt för att följa åtgärdernas verkningar".
–  Det är en kvarleva från en tid då vi hade flera kommuner som saknade fast vägförbindelse, som Iniö, Korpo och Houtskär. I dag är det bara Karlö där hela kommunen saknar fast vägförbindelse, säger Bergqvist.
Till exempel i Egentliga Finland har kommunsammanslagningar lett till att flera tidigare skärgårdskommuner försvunnit. I dag har bland annat Pargas och Kimitoön, båda med fast vägförbindelse, status som skärgårdskommun. Finland har för tillfället åtta skärgårdskommuner och fyrtio kommuner som har en skärgårdsdel.

Arbetsgrupp ska definiera skärgård

Under de senaste åren har åtminstone Nådendal och Nyslott ansökt om status som skärgårdskommun men fått nobben av statsrådet. Bägge räknas för tillfället som kommuner med skärgårdsdel och om de hade blivit skärgårdskommuner skulle de ha fått större bitar av den statliga skärgårdstilläggskakan.
I fjol valde skärgårdsdelegationen att tillsätta en särskild arbetsgrupp för att se över skärgårdslagens kriterier för vad som räknas som skärgård. Enligt Bergqvist handlar det inte om att säkra ställningarna för de nuvarande skärgårdskommunerna.
–  Det görs inte för att en del kommuner ska få stanna kvar som skärgårdskommuner och för att andra inte ska få bli det, utan det statliga bidraget bygger på tanken att kommunerna får pengar för att upprätthålla service i skärgården.

"Det kommer att ta länge"

Arbetsgruppen som har i uppdrag att granska kriterierna för skärgård fick namnet skärgårdskriteriearbetsgruppen. Pensionerade sjöfartsrådet Raimo Kurki (SDP) från Kotka är skärgårdsdelegationens representant i arbetsgruppen. Han säger att arbetet är på god väg.
–  Resultatet från den här utredningen kommer att utnyttjas när skärgårdslagen från 1981 uppdateras.
När det kan tänkas ske vill Kurki inte sia om.
–  Hela lagen måste granskas noggrant paragraf för paragraf. Det är en stor fråga också politiskt, och det kommer att ta länge.
Inte heller Bergqvist hyser några förhoppningar om en snabb uppdatering av skärgårdslagen. Hon tror inte att lagen ändras under den pågående regeringsperioden.
–  Jag hoppas att nästa regering skriver in i sitt regeringsprogram att skärgårdslagen ska uppdateras.
Mikael Piippo/SPT

ANDRA LÄSER