Dagispärla i Nickby får beröm för pedagogisk miljö

Det hörs glada tjut och skratt redan på andra sidan huset. Dagisbarnen övar på att hoppa hopprep och det är inte alltid så lätt att hitta den rätta takten. Den stora gården lyser av all nyutblommad grönska. Det här är en miljö för barnen.

Päivi Lindberg har länge forskat i inlärningsmiljöer och besökt över hundra daghem i jakt på den bästa daghemsmiljön. Av en slump hittade hon läroplanen för Pihapiirin Lapset ry:s daghem Lehmuslinna och Rux, och blev imponerad av verksamheten. Hon tog kontakt med daghemsföreståndaren Hannele Savolainen och bad om att få komma och se på verksamheten i praktiken. Väl på plats konstaterade hon att hon hade hittat en pärla.

– Här är så många element som fungerar bra, och är ideala för barnens inlärning. Av alla daghem jag besökt är Lehmuslinna klart bland topp tio. De är företrädare på många vis.

Lindberg säger att den pedagogik som daghemmet Lehmuslinna hållit på med i redan tio år, är det man nu försöker eftersträvar i den nya nationella läroplanen.

– Jag fick en bra känsla när jag observerade verksamheten. Personalen verkligen lyssnar på barnen och tar i beaktande deras åsikter och intressen.

På Lehmuslinna håller de på med så kallad projektbaserad pedagogik. I stället för att de vuxna planerar och barnen verkställer, är barnen själv med i själva planeringen. Den projektbaserade pedagogiken inte enbart roligare för barnen, utan också mer krävande för dem.

– Uppgifterna är svåra. Men en skicklig pedagogik gör inlärningen rolig för barnen.

Savolainen är väldigt glad över att någon uppmärksammat deras verksamhet. Hon är tacksam för att någon bekräftar att de gör någonting rätt.

På daghemmet finns 75 barn mellan åldrarna 1 och 6 år. Varje år har de olika åldersgrupperna ett nytt projekt som utvecklas under årets lopp. Det gångna året är väldokumenterat i mappar där man kan följa med projektens framfart under hela terminen.

– Temat för projektet kan börja från i princip vad som helst – en händelse, en sång eller en bok. På hösten tyckte en av grupperna väldigt mycket om en bok om en björn så hela årets projekt handlade om björnens olika äventyr, säger Savolainen.

Hon säger att det krävs att personalen är uppmärksam och märker vad som intresserar barnen – och tar fasta på det.

– På hösten fick barnen berätta vad som intresserade dem just nu. Vi märkte att många var intresserade av böcker så det blev början till årets projekt, säger barnträdgårdslärare Maija Blomqvist.

Förutom att barnen deltar i planeringen får de också utvärdera verksamheten. Varje dag hålls ett barnmöte där barnen får föra fram sina åsikter och tankar.

– På barnmötet tar vi upp olika saker som händer på daghemmet. Eller om något barn har något speciellt de vill berätta, får de tala om det på mötet.

Också föräldrarna är ivriga över daghemmets verksamhet. Blomqvist säger att föräldrarna ofta vill både se och höra om barnens projekt.

– De är väldigt nöjda. Men såklart finns det alltid något som de önskar att det skulle finnas mer av.

Lindberg har forskat i inlärningsmiljöer och enligt henne är Lehmuslinna så gott som ett exemplariskt exempel för vad som är en bra miljö för barnen.

– I deras miljö ser man att den är till för barnen. Man har valt att inte följa en vuxen smak och estetisk utan det är en vacker miljö som framkallar hemtrevlighet.

Hon säger att det viktigaste är att miljön innehåller element som väcker intresse och inspirerar barnen.

– Vi gör inte saker bara för att hänga på väggarna. Vi vill också att de kan användas i praktiken i till exempel lekar, säger Savolainen.

Ur ett internationellt perspektiv är daghemsundervisningen av hög kvalitet i Finland. I den inhemska daghemsundervisningen sker inlärningen i samband med lek till skillnad från till exempel Frankrike där barnen sitter vid skolbänkar redan som 3-åringar. Men enligt Lindberg finns det en stor variation i kvaliteten på dagvården i Finland. Många har integrerat modern pedagogik i sin verksamhet medan andra daghem fortsätter i samma mönster som tidigare. Hon tycker att daghemspersonalen borde ta ett större ansvar för att utveckla pedagogiken.

– Alla kan utveckla sin kommunikation och hur man bemöter barnen.

Hon säger att den viktigaste förutsättningen för en kvalitativ pedagogik på ett daghem är att föreståndaren, den pedagogiska ledaren, är bra och villig att förändra verksamheten.

– Man måste våga göra förändringar och lita på att det går bra. Speciellt i Helsingfors finns det flera daghem som anammat den här moderna pedagogiken.

Enligt Lindberg finns det ännu mycket att lära sig – speciellt beträffande miljön. Hon tycker att inlärningsmiljön är minst lika viktig som själva verksamheten. Därför måste man bygga upp en miljö som lämpar sig för barn. Hon säger att många hänvisar till begränsade resurser. Men Lindberg säger att verksamheten i Lehmuslinna inte kostar mer än i andra daghem. Hon poängterar också att alla daghem möter samma utmaningar med både barnen och föräldrarna. Det handlar om att vara kreativ.

– Jag vill lyfta upp exempeldaghem som Lehmuslinna för att inspirera andra daghem att våga göra saker på ett annat sätt.

För tillfället håller Lindberg på att samla ihop material som ska hjälpa henne hitta den perfekta miljön för barn på förskola och daghem. Med hjälp av hennes undersökningar hoppas hon att hon ska lyckas sammanställa kriterier för den ultimata miljön för barn, och på så vis hjälpa daghem att skapa en bättre inlärningsmiljö. Dessutom kommer Lehmuslinna daghem troligen få internationella gäster.

– Tanken är att internationella gäster skulle komma hit för att bekanta sig med daghemmet Lehmuslinna och deras verksamhet. De har så fantastisk pedagogik här.