Varierande lön bland kommundirektörerna: "Kommunens storlek, läge och image inverkar"

Det är många faktorer som påverkar kommundirektörernas löner. Förutom kommunens storlek kan det också handla om när man har tillträtt tjänsten. Lokala namn är till exempel Mikael Grannas i Sibbo.

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas dyker upp i listan.
Stadsdirektörer i stora städer får i regel högre lön än kommundirektörer. Och ju större stad, desto högre lön. Det här betyder att stadsdirektörernas löner varierar mycket runtom i landet. Fjolårets lista toppas av Tammerfors stadsdirektör Lauri Lyly som hade en förvärvsinkomst på drygt 278 000 euro. Tvåa på listan är Åbos stadsdirektör Minna Arve med 204 000 euro i löneinkomst.
Av huvudstadsregionernas stadsdirektörer är det Ritva Viljanen i Vanda som har den högsta lönen med en förvärvsinkomst på 201 000 euro. Hon är tätt följd av sin kollega, borgmästare Jan Vapaavuori i Helsingfors med 199 000 euro och Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä med 183 000 euro.
I november 2019 var medeltalet för en stadsdirektörs totalinkomst 10 050 euro. Motsvarande för kommundirektörer var 7 214. Det framkommer av Kommunarbetsgivarnas statistik.
–  Lönerna bestäms antingen av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, beroende på lokala bestämmelser, säger Mika Juutinen, forskningschef vid Kommunarbetsgivarna.
Enligt Juutinen baserar sig lönerna på ett direktörsavtal, men kan också påverkas av individuella avtal och hur pass krävande arbetet är.
En granskning av de tvåspråkiga kommunerna i kustregionen visar att lönelistan toppas av Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa som håvade in 146 000 euro i fjol. Övriga välbetalda kommun- och stadsdirektörer i Svenskfinland är Tomas Häyry i Vasa med 142 000 euro, Mikael Grannas i Sibbo med 140 000 euro, Christoffer Masar (tidigare förvaltningsdirektör i Lovisa) i Grankulla med 137 000 euro och Ragnar Lundqvist i Raseborg med 134 000 euro.
Grankullas stadsdirektör och tidigare förvaltningschef i Lovisa, Christoffer Masar, tjänar lite mindre än sin kollega i Sibbo.

Jämför den privata sektorn

–  Kommunens storlek påverkar lönens storlek indirekt. Ju större kommun eller stad, desto mer koncernliknande är organisationsstrukturen och desto mer krävande är arbetsbeskrivningen, säger Juutinen.
Juutinen säger att kommun- och stadsdirektörernas löner är höga inom kommunsektorn. Men enligt honom är det skäl att komma ihåg att direktörernas löner inte nödvändigtvis är de högsta inom en kommun.
–  På vissa ställen kan skolans rektor eller överläkarens löner till och med vara högre. Och om man jämför med en organisation av samma storlek i den privata sektorn kan kommundirektörernas löner anses vara låga.
Lägst i tabellen på kommundirektörernas löner i Svenskfinland är Kaskös stadsdirektör Minna Nikander med 62 000 euro och Mörskoms kommundirektör Sam Vuorinen med 61 000 euro.

Hälften nöjda med lönen

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet, tar inte ställning till om kommundirektörernas löner är skäliga, men hon hänvisar till en enkätundersökning som förbundet utförde våren 2018.
–  Hälften av kommundirektörerna upplevde att arbetsmängden motsvarade lönen. Däremot var 36 procent inte av samma åsikt, säger Pekola-Sjöblom.
Enligt Pekola-Sjöblom avgörs lönen utifrån kommunens storlek, men också läge och image kan påverka.
–  Hur länge kommundirektören innehaft tjänsten påverkar också lönen. En ny direktör har bättre förutsättningar att förhandla om en bättre lön. Vissa kommuner kan också vara villiga att betala högre lön om de är ute efter en speciell sorts direktör, säger Pekola-Sjöblom.
Hon framhåller också att sex kommuner har borgmästare i stället för direktör. Det innebär att borgmästaren är förtroendevald i kommunen och ordförande för kommunstyrelsen. Hen kan väljas högst för fullmäktiges mandattid. Kommunerna är Helsingfors, Tammerfors, Birkala, Tusby, Kärkölä och Puolanka.

Skillnader inom landskapen

Kommundirektörernas löner varierar ofta mycket också inom landskapen.
–  I Nyland finns kommuner i många olika storlekar, och därför är också lönerna mer varierande där än i till exempel Österbotten där kommunerna kanske är mer likartade.
I och med social- och hälsovårdsreformen kommer dessutom kommundirektörernas arbete att förändras, och till och med bli ännu mer krävande.
–  Det varierar förstås mellan kommunerna, men det blir absolut inte lättare, säger Pekola-Sjöblom.
–  Det kommer ske en förändring, men det är svårt att säga hurdan. Här finns det även regionala skillnader – i vissa områden har man i princip redan utfört reformen. Hur som helst kommer ledarna ha en nyckelroll i förändringen, säger Juutinen.

ANDRA LÄSER