När korna är borta försvinner ladusvalan

Det finns många globala orsaker till att fågelbeståndet minskar över hela Europa, men specialforskare Juha Tiainen på Naturresursinstitutet Luke ställer fokus på fåglarnas boplatser i Finland för att visa hur förändringar på lokal nivå påverkat förekomsten av olika arter.

Under de två senaste kartläggningarna av hotade fågelarter i Finland, som gjorts på beställning av Miljöministeriet år 2010 och 2015, fungerade Juha Tiainen som ledare för arbetet. Han sitter också med i arbetsgruppen för den senaste rapporten som ska bli klar 2019.
– Man har tagit fram en så kallad röd lista över hotade och nära hotade fågelarter i Finland med ungefär tio års mellanrum. Trenden är att antalet hotade arter blivit fler för varje rapport som gjorts.

Vattenfåglar

För ganska många av de vattenfågelarter som jagas såg utvecklingen såpass oroväckande ut i rapporten från 2010 att ministeriet beställde en mellanrapport som blev färdig 2015.
– Arbetsgruppens uppgift var bland annat att utreda orsakerna till att så många vattenfåglar blivit utrotningshotade och att identifiera framtida hotbilder. Vilken roll spelar till exempel jakten? Utifrån jaktlagen fastställs för varje år jakttiden för olika fågelarter och det är också möjligt att utfärda tillfälliga jaktförbud. Om jakten är en betydande orsak till en arts tillbakagång är det här i princip ett enkelt sätt att vända utvecklingen.
Alltid är det ändå inte så enkelt att få till stånd jaktförbud. Tiainen nämner brunanden som exempel.
– Det är en mycket utrotningshotad art men trots det får man fortfarande jaga den. Man kan ju hoppas att den nya rapporten som kommer 2019 får i gång en diskussion som leder till en förändring.

Fåglar i lantbruksmiljö

När man beger sig norrut från de östnyländska kustområdena möts man av vidsträckta lantbruksmiljöer. I dem har det enligt Tiainen skett en viss positiv utveckling under de senaste årtiondena med tanke på fåglarnas artrikedom.
– Ända fram till slutet av 1980-talet gick utvecklingen mot ett allt mer ensidigt jordbruk vilket drabbade fågelbestånden. Men efter det har antalet växtarter som odlas blivit fler och under 1990-talet fram till 2007 krävde EU att tio procent av odlarnas arealer skulle ligga i träda. Det här ledde till att fåglarnas livsmiljöer blev mer mångsidiga, vilket gynnade artrikedomen.
Men även i lantbruksmiljön finns det negativa trender.
– Under de senaste 40–50 åren har antalet gårdar där man föder upp boskap minskat dramatiskt. När behovet av foder minskat har gårdarna också mindre behov av ängar vilket lett till att en del fågelarters livsmiljöer försvunnit.
Även det minskande antalet insekter har enligt Tiainen delvis att göra med faktorer relaterade till den avtagande boskapsuppfödningen.
– Jag har talat med lantbrukare som berättat att då slaktbilen hämtat boskap för sista gången så häckar den insektätande ladusvalan inte längre på gården nästa år. Så stor betydelse har boskapsskötseln för insekterna.
En annan förändring på jordbruken som direkt påverkat både fåglar och insekter är de större och mer enhetliga odlingsområdena.
– Om vi går tillbaka till tiden före täckdikena fanns det gott om boplatser för fåglar och insekter vid dikesrenarna som löpte över åkrarna. På senare tid har man också strävat efter allt större åkrar och att kombinera åkerskiftena till större enheter genom att ta bort dikena mellan dem. Så livsmiljöerna har minskat ytterligare.
Tiainen vill inte heller sticka under stol med bekämpningsmedlens inverkan på insektbeståndet.
– Ännu på 1970-talet när man körde bil på landsbygden hade man efter en stund vindrutan full av insekter. Så är det inte i dag och förändringen kan inte förklaras enbart med bilarnas förbättrade aerodynamik. Det är helt enkelt så att det nu för tiden finns mycket färre flygande insekter.

Skogsfåglar

Särskilt de fågelarter som lever i gamla skogar har gått tillbaka när andelen ekonomiskogar vuxit.
– Tydligast syns förändringen i södra och mellersta Finland där andelen skyddade skogar är liten. Här finns visserligen fina nationalparker som Sibbo storskog och Noux i Esbo men som helhet är bara ett par procent av skogsarealen i södra Finland skyddad. I norr finns stora skyddade skogsområden men många fågelarters utbredningsområde sträcker sig inte så långt norrut.
Ett exempel på en fågelart som drabbats särkilt hårt då antalet gamla skogar minskat är talltitan.
– På 1950- och 60-talen var talltitan den fjärde mest vanliga fågelarten i Finland. Men nu har den sjunkit till tjugonde plats och stammen fortsätter att minska. På fjorton är har antalet talltitor minskat med 43 procent vilket betyder att den uppfyller definitionen på en utrotningshotad art (se faktaruta). Den behöver murkna lövträd där den bygger bo och hittar föda, sådana finns inte i ekonomiskogarna.

Våtmarksfåglar

Runtom i östra Nyland finns många fågelsjöar men även här har det skett förändringar i fåglarnas livsmiljö.
– Till exempel har rovdjur som minkar och mårdhundar blivit fler. Och till exempel viggen, knipan och brunanden äter samma bottendjur som mörtfiskarna. När deras antal ökat har konkurrensen om födan blivit hårdare.
Livsmiljöerna för fågelarterna som lever vid kärr minskade betydligt efter 1960- och 1970-talen då man grävde ut sumpmarker i syfte att omvandla dem till skog.
– Det visade sig att en del av våtmarkerna trots dräneringen var olämpliga för skog, men att de hade blivit för torra för att fungera som livsmiljö för kärrfåglar. Under senare år har det gjorts en del för att återställa före detta våtmarker, men arbetet har gått långsamt på grund av brist på finansiering.

Hotade arter

Att en art är hotad innebär att den löper risk att försvinna från ett område.
Den här risken baseras på:
- att förekomsten av en art minskat märkbart under tre på varandra följande generationer, beroende på fågelart varierar tiden mellan 10 och 52 år.
- att populationen är väldigt liten.
- att det skett betydande förändringar i en arts utbredningsområde.
Hur hotad en art är beror på hur snabbt populationen minskar och hur liten populationen är.
Risken för att en art dör ut kan minskas genom att man identifierar orsakerna till att arten är utrotningshotad och eliminerar dem.

ANDRA LÄSER