Tidigare i augusti föreslog tf. bildningsdirektör Simolin-Backman att det nya bildningscentret skulle byggas på tomten där Sannäs skola står. Motiveringen var att gymnastiksalen kan bevaras och därför är Sannäs det kostnadseffektivaste alternativet. SFP informerade samtidigt att de också understöder Sannäs på basen av kostnadseffektiviteten och tillgängligheten. Några beräkningar om kostnadseffektiviteten gavs ändå inte ut i offentligheten. De fanns helt enkelt inte. Bildningsnämnden fattade beslut om att föreslå, på samma möte där Simolin-Backman föreslog Sannäs, att skolorna i Illby och Sannäs skulle bevaras och skolornas friska byggnader saneras och utrymmena kompletteras med flyttbara lösningar.
På våren hade ledningen för bildningssektorn låtit göra upp en kartläggning om tillgängligheten (5/2019) för skolorna. Kartläggningen gjordes av konsultföretaget Linea Konsultit Oy. Den dåvarande bildningsdirektören Hilding Mattson hade separat bett konsultföretaget att lämna bort de farliga vägarna från beräkningarna. Orsaken var att den att de farliga vägarna är en egen kategori (”vaarallisuus on oma luokitusjuttunsa”). Varför ville man inte ha de farliga vägarna med i beräkningarna? Vägar som klassificeras farliga har en stor betydelse för skolskjutsbehovet och tillgängligheten ute på landsbygden. De kan spela en speciellt stor roll om skolskjutsbehovet redan för tillfället är högt och gång- och cykelvägleder fattas samt om det finns farliga vägar i direkt närhet till skolan, precis som situationen är i Sannäs.
Man har också poängterat att ett stort bildningscenter kan byggas på Sannäs skolans tomt fastän tomten är liten, ligger på ett område för översvämningsrisk och en enskild väg löper genom tomten. I stadsdirektörens Ujulas tilläggsutredningar (27.11) konstareas det att ”det kan vara svårt eller rentav omöjligt att bygga ett stort bildningscenter på nuvarande skoltomten”. I själva verket skulle det krävas köp av tilläggsmark, stan skulle vara tvungen att flytta på byavägen och byggnadskostnaderna skulle skjuta i höjden eftersom området är mjukt och risk för översvämnings finns. Därtill skulle man vara tvungen att skaffa dyra ersättande lokaler för eleverna under byggningstiden. På området finns inga gång- och cykelvägleder och så vidare.
Daghemstomten i Illby togs konstigt nog inte med i kostnadsberäkningarna. Den nämns i tilläggsutredningen ”I området finns även en tredje eventuell byggplats, den före detta tomten för daghemmet i Illby på Siggbölevägen 44. Tomten är stor, nästan 4 hektar och kunde även rymma en större byggnadsmassa.” Tomten ligger endast ca 1 km från nuvarande skolan i Illby.
Men senare konstateras att:
”Alla framställda alternativ kräver tillfälliga lösningar eller ett stegvist övergångsskede. I alternativ A måste båda skolornas verksamhet flyttas till tillfälliga lokaler och vad gäller alternativen B och C ska åtminstone för den ena skolan ersättande lokaler hittas under byggnadsprojektet. Extra kostnader för de tillfälliga lösningarna har inte beaktats i kalkylerna nedan.”
Den före detta daghemstomten i Illby skulle inte kräva tillfälliga lösningar av något slag! Eleverna kunde utföra sin skolgång normalt under hela byggningstiden. Tomten ligger därtill bara ett stenkast från det område Borgå stad planlägger i dag samt nära befintliga gång- och cykelvägleder i servicebyn.
Nu pratas det på stan att inga befintliga skolbyggnader kan repareras i Illby och Sannäs. Konditionsgranskningen som Oy Insinööri Studio gjorde under sommaren (28.6) ger inte sådan bild om fastigheterna. I Ujulas tilläggsutredningarna konstareas det att ”vissa delar av de nuvarande skolbyggnaderna kan eventuellt bevaras och sättas i stånd. Byggnader som ska bevaras kräver dock en noggrannare konditionsgranskning och -planering, och därför baserar kostnadsjämförelsen sig på nybyggnad. ”
Har det alltså kommit nya offentliga beräkningar eller gjorts upp nya konditionsgranskningar?
Tidigare på våren poängterade bildningsnämndens ordförande Catharina von Schoultz (SFP) att Epoon koulu inte tas med i skolnätutredningarna för östra Borgå och att den inte läggs ner. SFP tvingade däremot Ebbo med i utredningen på stadsstyrelsens möte (16.12) då Johan Söderbergs (SFP) utkast till beslut gick igenom. Det är meningen att Ebbos situation skall behandlas i bildningsnämnden under februari månad 2020.
Bildningsnämndens ordförande Catharina von Schoultz (SFP) tar igen ställning i ÖN och Uusimaa (21.12) om placeringen, nu ur helhetssynvinkel är Sannäs den bästa placeringen. På vilket sätt har helheten nu förändrats, situationen för Ebbo har inte behandlats ännu i hennes nämnd. Försöker man nu igen tvinga igenom ett beslut utan tillräckliga beräkningar eller resonemang, på samma sätt som man försökte göra för Illby tidigare? Vart skall t.ex. de finskspråkiga barn som bor vid skärgården skjutsas? Har inte Ebboborna och hela elevupptagningsområdets invånare rätt till ett rättfärdigt och lagligt beslut som alla andra?
Hur skall det östra området locka till sig nya barnfamiljer i framtiden om SFP får sin vilja igenom? Önskar SFP nu lägga ner två skolor båda belägna i servicebyar? I praktiken skulle detta leda till att planläggningen läggs på ”is” i servicebyarna och på vilket sätt skall man då få ny bebyggelse och tillräcklig tomtförsäljning för barnfamiljer till servicebyarna? En dyr investering och ett långsiktigt beslut som ökar på det redan stora behovet av skolskjutsar och kastar byastrykturprogrammet i soporna? Varför förbinder man sig inte att fatta beslut enligt byastrukturprogrammet? Ett program som man har tidigare godkänt i stadsfullmäktige? Detta och mycket mer anser SFP inte vara viktigt utan man försöker blint köra igenom sina egna intressen.
Peter Boije af Gennäs
Illby
