Mikael Kokkola ställer upp med människonära vision: ett rum där man kan slå sig ner med sina matkassar och säga ”hå hå, vilken tung dag jag haft”

I höst går församlingarna till val. Med fyra års mellanrum röstas ett församlingsråd och ett församlingsfullmäktige fram, organ som fattar både praktiska och byråkratiska beslut inom verksamhet, förvaltning och ekonomi. Gemensamt för de östnyländska församlingarnas val är att det varit utmanande att få folk att ställa upp, speciellt unga.

Då människor möts och funderar på livet och på vad man kan göra tillsammans, då händer det fina saker. Församlingen kunde vara en plats för sådant, anser Mikael Kokkola.
Fredrika Lindellfredrika.lindell@ostnyland.fi
26.09.2022 11:17 UPPDATERAD 27.09.2022 21:14
För tre, fyra år sedan flimrade konstutställning Kyss förbi i Mikael Kokkolas flöde på sociala medier.
– Det där borde vi ju få till Finland, tänkte jag då jag såg bilderna, säger Kokkola.
Kokkola känner en av konstnärerna, poeten Maria Küchen, och efter en träff med henne blev tankarna småningom konkreta handlingar. I september i år öppnade utställningen Kyss i Borgå Domkyrka.
– Det är en utställning som växer. Folk dyker upp för att se den, det uppstår möten mellan människor och folk ställer frågor. Det har skrivits både recensioner och artiklar om utställningen. Den handlar alltså inte bara om små erotiska tavlor, den är mycket mer än det.

Östnyländska kandidater i Församlingsvalet 2022

Borgå domkyrkoförsamling, församlingsrådet
Kandidatlista Tillsammans i församlingen: Ahlnäs Benita, Björkbacka Marit, Blomqvist Ove, Forsblom Anette, Gustafsson Marika, Henning Anna, Juntunen Ingegerd, Kokkola Mikael, Lindén Wilhelm, Lähde Stina, Mitsitsou Pelagia, Nevalainen Kim, Nyback Virva, Packalén Astrid, Pettersson Petra, Rosenström Kristina, Savin Charlotta,  Sjöström Denice,  Strandvik Jan-Erik, Stolt Charlotta, Stråhlman Rebecka, Särkkä Stina, Takolander Raili, Vikström Stefan
Borgå domkyrkoförsamling, gemensamma kyrkofullmäktige
Kandidatlista Tillsammans i församlingen: Ahlnäs Benita, Björkbacka Marit, Blomqvist Ove, Blomqvist Torbjörn, Forsblom Anette, Gustafsson Marika, Henning Anna, Kokkola Mikael, Lindén Wilhelm, Lähde Stina, Nevalainen Kim, Nyback Virva, Packalén Astrid, Pettersson Petra, Rosenström Kristina, Savin Charlotta, Stolt Charlotta, Strandvik Jan-Erik, Stråhlman Rebecka, Särkkä Stina
Sibbo svenska församling, församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige
Kandidatlista Framtidstro: Backström Anders, Engblom Magnus, Holmberg Jörgen, Lampenius Hans, Lindqvist Barbro, Lindqvist Vidar, Lönnroth Paula, Myllymäki Vili, Nyberg Kasper, Nygren Anna-Karin, Packalén Rune, Pousar Terese, Skogster Lilian, Sved Lisbeth, Wiik Carina.
Agricola svenska församling, församlingsrådet
Kandidatlista Allas vår kyrka: Emma Broman, Britta Dromberg, Görel Engström
Kandidatlista Lappträsk: Kerstin Sjögård, Kerstin Perttilä, Marie Wallén, Maria Fredriksson
Kandidatlista Levande församling: Bo Lindfors, Gerd Mattsson-Turku, Sten Staffans
Kandidatlista Liljendal: Mona Lindlöf, Camilla Nylund, Kim Malms, Helen Westerholm
Kandidatlista Sarfsalö: Olof Sundberg
Agricola svenska församling, gemensamma kyrkofullmäktige
Kandidatlista Allas vår kyrka: Emma Broman, Britta Dromberg, Thomas Rosenberg, Görel Engström
Kandidatlista Lappträsk: Lena Weckman, Åke Nybondas,
Kandidatlista Levande församling: Bo Lindfors, Gerd Mattsson-Turku, Mia-Leena Aitokari
Kandidatlista Liljendal: Mona Lindlöf, Camilla Nylund, Kim Malms, Johanna Granqvist
Kandidatlista Sarfsalö: Olof Sundberg
En av Kokkolas personliga tankar och visioner om vad församlingen borde göra, är att skapa ett utrymme i centrum där man med låg tröskel ska kunna gå in och slå sig ner.
– Med de resurser vi har, även om de blir mindre, så borde vi kunna skapa ett ställe i Borgå där man kan slå sig ner med sina matkassar och konstatera ”hå, hå vilken tung dag jag haft” och där borde finnas någon som man kan bolla sina tankar med. Det skulle vara ett ställe med låg tröskel att vara tillsammans på.
Kokkola kastar också fram tanken på ett bokkafé med ett vilorum eller varför inte ett utrymme för tystnad, bön eller meditation. Utrymmet skulle också ge möjligheter att ordna träffar eller möten.
– Som det är nu, är församlingen onödigt onåbar.
Församlingen ordnade pysselprogram för daglediga och träffarna blev väldigt viktiga för mig som annars bara var hemma med kronisk smärta. Jag är tacksam för att det här programmet fanns samtidigt så lärde jag mig att församlingsliv inte bara är gudstjänster i kyrkan utan kan vara så mycket mer än det.
Terese Pousar

För Pousar är samarbete viktigast

ÖN träffar Terese Pousar i Nickby, hon ställer upp i valet i Sibbo svenska församling. Som 33-åring representerar hon det yngre gardet i kandidatlistorna.
– Jag hade länge lekt med tanken på att ställa upp i val. Jag har redan tidigare blivit ombedd att ställa upp i både församlings- och kommunalval. Nu kändes tiden rätt.
Terese Pousar ställer upp i församlingsvalet i Sibbo. Hon hoppas kunna förnya församlingen genom samarbete och ett mångsidigt programutbud.
För Pousar är församlingen och kyrkan något som alltid funnits i hennes liv. Men för några år sen skedde en olycka som fick henne att se på församlingen med nya ögon. År 2018 fick hon ett ilsket diskbråck som ledde till hårda smärtor.
– Det krävdes operation och jag var sjukskriven i ett år. Församlingen ordnade pysselprogram för daglediga och träffarna blev väldigt viktiga för mig som annars bara var hemma med kronisk smärta. Jag är tacksam för att det här programmet fanns samtidigt så lärde jag mig att församlingsliv inte bara är gudstjänster i kyrkan utan kan vara så mycket mer än det.

Viktigt val efter många omställningar

På frågan om varför det här är ett viktigt val svarar Kokkola först att själva församlingen är viktigare än valet. Men vid närmare eftertanke säger han sedan:
– Under coronaåren kunde man inte träffas så mycket men nu finns det en iver att träffas och ordna program igen, till exempel pilgrimsvandring. Under senaste period förlorade vi också svenska församlingshemmet och det gav en fadd smak i munnen. Tankar och visioner om hur församlingen nu kan jobba vidare blev på hälft – hur ska vi nu hitta en ny tillvaro utan församlingshemmet?
Församlingshemmet på Lundagatan är numera alla församlingars hem i Borgå. Men Kokkola anser att det både till arkitekturen och karaktären är ett ämbetshus som ger ett intryck av onåbarhet.
De anställda sköter sakerna på ett så bra sätt att initiativen bland medlemmarna blir svagare. Då både medlemsantalet och ekonomin går neråt blir det allt viktigare att vara kreativ och få alla med.
Mikael Kokkola
Även kyrkan tycker han att kunde bli en dynamisk mötesplats.
– Domkyrkan borde vara ett mer levande ställe, ett ställe där man träffas och delar det man bär på. Utställningen Kyss är ett exempel på hur kyrkan kan samla människor, där skulle gärna oftare få ställas ut konstverk.
Mikael Kokkola har suttit en period i församlingsrådet, nu ställer han upp som valkandidat för både församlingsrådet och kyrkofullmäktige.
Lite generaliserat anser Kokkola att byråkratin i den lutherska kyrkan inte direkt är flexibel.
– De anställda sköter sakerna på ett så bra sätt att initiativen bland medlemmarna blir svagare. Då både medlemsantalet och ekonomin går neråt blir det allt viktigare att vara kreativ och få alla med.
Kyrkan ska ta utmaningarna med att samhälle och kultur utvecklas. Men de stora tankarna om förlåtelse och nåd och tilliten på att livet och det heliga bär oss, de är tidlösa.
Mikael Kokkola

Vara där de unga är

Ju äldre Terese Pousar blir desto mer samhällsintresserad blir hon. En brunrandig katt med gröna ögon stryker förbi och hoppar upp på bordet. Den spänner ögonen i redaktionspennan som går över blocket.
– Han är tokig i pennor. Han heter Börje efter min farfar som var en stor kattvän och han kommer från Tolkis katthem.
Pousar jobbar med långtidsarbetslösa och för henne är det en viktig arbetsgrupp att värna om. Hon skulle också gärna se att församlingen skulle arbeta mera med invandrare och få dem inkluderade i samhället. Vad gäller unga människor så tror Pousar att de nog känner till församlingen och ungdomssamlingarna.
– Jag tror att man skulle nå dem i ännu högre grad om man gick dit där de håller till och finnas för dem där, säger Pousar.
Hon nämner Saapasryhmä där församlingen och stadens ungdomstjänster redan samarbetar med att gå ut bland unga ibland, till exempel då skolavslutningar firas.
Terese Pousar med sin katt Börje.

Två listor krympte till en

Tidigare i höst rapporterade Östnyland om att det finns två kandidatlistor i Borgå domkyrkoförsamling, något som inte hänt på 30 år. Listan Mitt i livet skulle locka nytänkande, unga kandidater, men så gick det inte. Det har varit svårt att locka kandidater till valet, uppger man i samtliga församlingar i Borgå, Sibbo och Lovisa. Ju yngre kandidater, desto svårare att få med.
– Kandidatlistan Mitt i livet blev helt enkelt för kort. Det gick inte att få tillräckligt många unga med för att ha en separat lista, så vi fick slå ihop den med kandidatlistan Tillsammans i församlingen, säger Mikael Helenelund, valombud.
Mikael Helenelund är valombud och har jobbat med att värva kandidater. Å ena sidan har många har tackat nej men å andra sidan har flera också självmant ställt upp.

Hur går det med att få nytänkande in i församlingen nu då?

– Det goda är att vi har glädjande många nya kandidater med i valet. Över hälften av namnen på listan är nya, så vi kan nog räkna med många nya, fräscha idéer.
Även i Sibbo svenska församling och Agricola svenska församling har man flera nya namn med. I Sibbo är 8 av de 15 kandidaterna nya. I Sibbo och Borgå blir det val, i Lovisa blir det  val för församlingsrådet men inte kyrkofullmäktige där platserna är 15 styckna och kandidaterna 14.
Helenlund ser fram emot valet och hoppas att det ska engagera församlingsmedlemmarna.
– Det är bra att det blir val för då får vi debattera och diskutera, det aktiverar församlingsmedlemmarna.
Helenelund tipsar om att det finns en valkompass på alla församlingarnas webbplats. Den 20 november är det valdag.
Det goda är att vi har glädjande många nya kandidater med i valet. Över hälften av namnen på listan är nya, så vi kan nog räkna med många nya, fräscha idéer.
Mikael Helenelund

Gamla anor balanseras med nytänkande

Att Kokkola skulle vara en nytänkare ser han ändå som ”för stora stövlar att stiga i”.
– Jag vill arbeta för en församling där alla församlingsmedlemmar upplever att det här är deras församling, att det inte finns några inträdeskrav på att vara med.
Terese Pousar tror att man kan förnya speciellt unga människors uppfattning om kyrka och församling genom att ordna mångsidig verksamhet.
– För mig är det viktigt att kyrkan är rättvis och jämställd, till exempel tycker jag att samkönade ska få gifta sig i kyrkan, säger hon.
Vid frågan hur man kan balansera förvaltandet av 2000 år gamla anor och samtidigt förnya sig tar Kokkola en tankepaus.
– Människan har nog inte förändrats så mycket: vi färdas mellan att födas och dö. Vi behöver ork att leva och mod att dö, säger Kokkola och anspelar på ett uttalande av Kent Wisti, konstnären bakom utställningen Kyss. Kyrkan ska ta utmaningarna med att samhälle och kultur utvecklas. Men de stora tankarna om förlåtelse och nåd och tilliten på att livet och det heliga bär oss, de är tidlösa.

ANDRA LÄSER