"Det är verkligen inte ett nytt problem" – för Borgå gymnasiums rektor har bristen på svenskspråkiga läromedel alltid funnits där

I takt med att skolstarten närmar sig blossar en årlig diskussion upp, nämligen den om bristen på svenskspråkiga läromedel. I Borgå gymnasium är diskussionen bekant – för rektorn Monica Johansson har bristen på läromedel varit återkommande under hela lärarkarriären.

Monica Johansson, rektor för Borgå gymnasium, upplever att det råder en brist på svenskspråkiga läromedel för gymnasiet.
Elin Lindbergelin.lindberg@ostnyland.fi
16.08.2022 13:01 UPPDATERAD 16.08.2022 14:25
Under den senaste vintern genomförde Finlands svenska lärarförbund, FSL, en undersökning om läromedel riktad till lärare och rektorer i gymnasier. Undersökningen visade att många lärare och rektorer är missnöjda med tillgången och kvaliteten på svenskspråkiga läromedel. Inger Damlin, ordförande för FSL, betonar i ett pressmeddelande vikten av svenskspråkiga läromedel.
– Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska, säger Damlin i pressmeddelandet.
Monica Johansson började arbeta som lärare 1986 och redan då upplevde hon bristen på svenskspråkiga läromedel som bekymrande.
– Det är verkligen inte ett nytt problem, situationen har sett likadan ut under mina 40 år i skolvärlden, säger Johansson som i dagens läge är rektor vid Borgå gymnasium.
Enligt Johansson varierar utbudet på läromedel enligt vilket ämne det är frågan om. Ett ämne som det är svårt att hitta läromedel i är modersmål och finska. I modersmål erbjuds endast en digital serie, och läget ser likadant ut för finska.
– Många läromedel finns bara som digitala utgåvor, fysiska böcker skulle gagna vissa elever. Utbudet är snävt och oftast slutar det med att lärarna får fixa material själva, vilket ytterligare ökar deras arbetsbörda, säger Johansson.
I fjol trädde den utvidgade läroplikten i kraft, och Borgå gymnasium gick in för digitala läromedel i de flesta ämnena.
– Utbudet är kanske lite bättre digitalt. Inför hösten har en del lärare ändå valt att beställa fysiska böcker i stället, säger Johansson.
Hur bristen på svenskspråkiga läromedel kan åtgärdas vet Johansson inte. Förlagen som ger ut läromedlen gör så gott de kan och har inte heller alltid resurser att uppdatera dem så ofta som det skulle krävas.
– Men man tycker ju att digitala läromedel skulle vara lätta att uppdatera, säger hon.

Så här svarade lärare i FSL:s undersökning om läromedel i gymnasiet

73 procent av de finlandssvenska rektorerna anser att det finns brist på läromedel i gymnasiet.
64 procent av lärarna upplever att det finns brist på läromedel i ämnet de undervisar i gymnasiet.
48 procent av lärarna påtalar att det finns digitala brister i läromedlen för gymnasiet.
88 procent av lärarna svarar att deras läromedel inhandlats som digital bok.
Källa: Finlands svenska lärarförbund