Kommunalskatt på 6,61 procent - men korka inte upp champagnen för det

Den här politiska hösten blir det inga dragkamper mellan beslutsfattare som vill höja eller sänka den kommunala skatteprocenten. Alla kommuner måste 2023 ha samma skatteprocent som 2022, men minus 12,64 procentenheter.

Vi betalar lägre kommunalskatt och högra statsskatt från början av nästa år.
Stina Jäderholmstina.jaderholm@ostnyland.fi
11.10.2022 10:07 UPPDATERAD 11.10.2022 10:09
Skatteprocenten nästa år kan vara 7,11, som i Borgå, 7,61 som i Lovisa eller 6,61 som i Sibbo. Det gäller att lära sig att utläsa procentsatserna på ett nytt sätt. Kanske så att allt som ligger under 7 betyder en låg skatteprocent och det som är över 8 är högt.
– Alla kommuner har varit tvungna att kapa 12,64 procentenheter från skatteprocenten, på grund av övergången till välfärdsområdena, säger ekonomichef Fredrik Böhme i Lovisa.
Visserligen är en relativt stor del av våra invånare rätt ålderstigna, men de är inte så sjuka, så där i medeltal.
– Logiskt är då att dra slutsatsen att den kommun som redan tidigare skött sin sjukvård, hälsovård och socialvård på ett ekonomiskt och effektivt sätt kommer att drabbas hårdast. De kommuner som ännu i år har oproportionerligt höga utgifter för de funktioner som välfärdsområdet nu tar över, de kommer att vinna.
För staden Lovisa är utgången varken speciellt negativ eller positiv.
– Vi ligger nära genomsnittet, säger Fredrik Böhme. Visserligen är en relativt stor del av våra invånare rätt ålderstigna, men de är inte så sjuka, så där i medeltal.

Stor osäkerhet

För den vanliga skattebetalaren betyder den nya kommunalskatteprocenten egentligen ingenting. Meningen är att man ändå betalar lika mycket som tidigare i skatt. Den statliga inkomstskatten stiger för att kunna finansiera välfärdsområdena.
Så här är det meningen att det ska bli.
– Tyvärr är osäkerheten stor, säger Fredrik Böhme. Tiden får utvisa hur det blir. Men visst känns det illa att välfärdsområdena går ut redan nu, innan de ens kommit igång på allvar, och redovisar för många miljoner euro minus i balansen.
Det hjälper inte att gråta nu.
Välfärdsområdena har ropat på hjälp och tilläggsfinansiering, liksom också specialsjukvården HUS. I det här sammanhanget har kommunerna än så länge legat lågt.
– Det hjälper inte att gråta nu, säger Fredrik Böhme. Kommunerna har ännu inte några fakta på hand. Men visst måste det vara något fel i mekanismen kring välfärdsområdena om de redan nu är utan pengar.

Kostnadsmedvetenhet

Kommunerna får från årsskiftet en ny roll, med betoning på bildning och infrastruktur. Kostnaderna för bildningen blir kommunernas största utgiftspost.
– Beslutsfattarna har den kostnadsmedvetenhet som behövs, men de är inte i panik, säger Fredrik Böhme. Investeringssumman för hela valperioden har redan tidigare bantats ner.
2024 kan man göra ändringar och det är mycket möjligt att beslutsfattarna då vill runda av procentsatserna så de slutar med en nolla eller en femma.
– Budgetarbetet är i full gång och i början av november kommer budgetförslaget för 2023 och ekonomiplanen till stadsstyrelsen.
Beslutsfattarna får inte röra skatteprocenten, men nog besluta om justeringar av fastighetsskatten. I Lovisa är förslaget ändå att fastighetsskatteprocenterna förblir de samma som 2022.

Hur länge kommer kommunerna att bibehålla skatteprocenter med udda decimaler?

– 2024 kan man göra ändringar och det är mycket möjligt att beslutsfattarna då vill runda av procentsatserna så de slutar med en nolla eller en femma, tror Fredrik Böhme.

ANDRA LÄSER