Tankesmedjan Magmas ungdomsbarometer uppvisar en dramatisk negativ trend i upplevelsen av att det egna livet saknar mål och mening. För fyra år sedan delade 63 procent av de svarande helt åsikten att det egna livet hade mål och mening. År 2022 har andelen halverats och bara 30 procent delar åsikten helt. En liknande halvering ses i andelen som känner sig värdefulla.
Svaren bland svenskspråkiga unga har till och med sjunkit mer än på den nationella nivån och försämringen kan inte enbart förklaras med coronapandemin, enligt tankesmedjan Magmas nya ungdomsbarometer.
– Avsaknad av mål och mening leder till vilsenhet och utgör en riskfaktor för negativ utveckling. Barometern indikerar att mera uppmärksamhet bör fästas vid att stödja unga att söka och hitta mål och mening i sina liv och erbjuda möjlighet att reflektera över det egna livets betydelse och värdegrund, säger Kristian Wahlbeck, forskningsprofessor på THL och ledande sakkunnig på föreningen Mieli Psykisk hälsa Finland.
Kristian Wahlbeck.
Enligt Wahlbeck är förändringen från 2018 till 2022 så stor att den uppvisar en genuin svårighet för svenskspråkiga unga att hitta sitt fotfäste och sina livsmål.
– Upplevelsen av mål och mening i livet är en central hälsoresurs som förutspår hälsa och välbefinnande och kan skydda från depression senare i livet. Resultaten i barometern är därför oroväckande inte bara för ungas psykiska välbefinnande i dag, utan också för hälsan och välbefinnandet hos kommande vuxengenerationer, fortsätter Wahlbeck.
De unga fick betala ett högt pris för pandemin i form av skolstängning, distansstudier, avsaknad av hobbyverksamhet och begränsningar i social samvaro. Mest var det studierna som led. Över hälften svarade att pandemin påverkat inlärningen och skolmotivationen negativt. De äldre i 18-19-års åldern har lidit mest av nedstängningen under pandemin.
Hur har coronapandemin och restriktionerna då försämrat de ungas psykiska hälsa?
”Fått värre ångest och depression, tappat intresse och motivation i mycket, förstört mina gymnasiestudier.”
”Just nu skulle jag säga att den (psykiska hälsan) är farligt dålig. Blev diagnostiserad med medelsvår depression i början av mars. Det var speciellt då jag isolerade mig pga corona.”
”Att jag helst inte umgås med människor på fritiden för att jag ofta känner mig trött och vill bara vara i fred.”
Något överraskande ledde coronapandemin också till positiva erfarenheter. En fjärdedel av de svarande uppger att pandemin haft en förstärkande effekt på deras fritid och stärkt deras känsla om vad de klarar av. Pojkarna anger mer positiva effekter av pandemin än flickor.
Svenska språket är fortfarande viktigt för de unga, trots att andelen som upplever att det är viktigt att vara del av en svenskspråkig gemenskap sjunker. Nu ligger den på 77 procent, medan motsvarade siffra i tidigare undersökningar var 85 procent (2020) och 89 procent (2018). De högsta siffrorna gav unga i Åboland och i norra svenska Österbotten, men även bland tvåspråkiga (finsk-svenska) unga var siffran hög. Där upplever 76 procent den svenskspråkiga gemenskapen som viktig.
Den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2022
Enkätundersökning som sändes till drygt 5 000 unga och besvarades av cirka 900 personer i åldern 15-19 år.
Materialet samlades in under mars-april 2022. Undersökningen gjordes för tredje gången.
Felmarginalen är 3,4 procentenheter åt bägge håll.
