Annekterad villaidyll med många finlandssvenskar kan få fler nya hus

Landbo är ett litet villasamhälle i Helsingfors med en hög andel svenskspråkiga. År 2021 var 14,8 procent av de cirka 700 invånarna svensktalande.

Nu har Helsingfors stad planer för hur området, som ligger på gränsen mot Sibbo, kunde utvecklas.

– Vårt mål är att bevara Landbos karaktär som småhusområde, men att det får bebyggas mera tätt, säger teamchefen Tuukka Linnas.

Antalet nya invånare som man siktar på är cirka 150 stycken. Som mest kunde de nya invånarna bli 300 stycken.

Flera av de nuvarande invånarna vill gärna bygga mer på sina tomter, men det har de fått vänta på länge.

– Markägarna har haft möjlighet att meddela oss om de vill bygga ett bostadshus till på sin tomt.

Alla tomter i Landbo är så pass stora att det här är möjligt. Men på vissa tomter är det nuvarande huset placerat så att ett andra hus inte får plats.

– I de fallen fogar vi samman en liten mängd av stadens mark med tomterna.

Landbo har också ett par så kallade sambyggnadstomter. De härstammar från tiden när Landbo hörde till Sibbo.

– Vi håller nu på att ändra på de här tomterna så att det kan byggas småhus på dem.

På 1990-talet, då byggandet tog fart, hade Sibbo en tanke om att villaägarna skulle ha lust att bygga något tillsammans, som en bastu eller ett klubbrum. Men det var invånarna inte intresserade av.

Senare, på 2010-talet annekterade Helsingfors distriktet Östersundom dit Landbo hör.

Under åren 2010–2020 har Landbos invånare minskat med hela 15 procent.

– Utvecklingen i området har stått stilla och det har knappt byggts något nytt. Det har lett till att områdets befolkning och i synnerhet antalet barn har börjat minska, säger Linnas.

För två år sedan fick staden back på sina planer på bostäder för 80 000–100 000 invånare i Östersundom när Högsta förvaltningsdomstolen satte ner foten.

Nu är stadens nya målsättning att få stopp på befolkningsminskningen i Landbo. Viktigt är också att bevara daghem och skola samt kollektivtrafik.

Det är två kilometer till närmaste svenska skola och daghem från Landbo. De finns i grannstadsdelen Östersundom. Ännu längre är det till den närmaste matbutiken, dit det är fyra kilometer.

Till Landbo, som ligger i stadsdelen Ultuna, går det bara en busslinje.

Tuukka Linnas medger att det finns en stor utmaning innan man kan bygga ut Landbo.

– Det går inte att gå in för att bygga i stor omfattning innan kapaciteten för vattenförsörjningen har förbättrats.

För närvarande har Sibbo Vatten ansvaret för vattenförsörjningen, trots att Landbo hör till Helsingfors. Staden förhandlar nu om att Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) ska ta över ansvaret.

– Nätverket är hårt prövat redan nu. Det behöver utvecklas oavsett om det byggs nytt eller inte.

Vattensituationen är likadan på Björnsö, som är en annan stadsdel i Östersundom. Här är antalet invånare cirka 400 och andelen svenskspråkiga 18,6 procent.

– Längre fram i tiden vill vi se att det skulle byggas en bro till Björnsö från Zachariasbackens håll. Den nuvarande Björnsövägen går genom ett naturskyddsområde. Staden förbereder sig på klimatförändringen och att havsvattennivån stiger och att översvämningarna ökar. Trafiken dit är inte på en hållbar grund i ett långt perspektiv. Därför är en bro nödvändig.

Det som sätter käppar i hjulen för en bro är att den detaljplan som nu gäller för norra Björnsö visar att området är till för småhus. Den tillåter alltså inget brobygge.

– De tomter som nu finns där är i privat ägo. Vi letar efter en lösning där markägarna kan få rätt att bygga på ett annat område. Det här ska inte vara orimligt för mark­ägarna.

Också på Björnsö är stadens målsättning att vända den negativa trenden där befolkningen minskar.

Nästa vecka ser politikerna i stadsmiljönämnden närmare på planeringsprinciperna för Landbo. I de här principerna bestämmer man om de stora linjerna för ett område. Efter att principerna är godkända är nästa steg att ta fram en detaljplan.

I sista hand är det stadsfullmäktige som fattar beslut om en detaljplan ska godkännas eller inte.