I det tidigare ståndssamhället var yrket den viktigaste identifikationsfaktorn i Europa, medan modersmålet hade en underordnad betydelse. De språkbaserade nationella rörelserna lyfte språkets roll till en identitetsfaktor på 1800-talet.
– Det var först i samband med nationalismens framväxt i Europa som språket fick en större betydelse i identitetsbygget, säger forskaren Maria Saaristo.
De svenskspråkiga i Finland betraktade alltså inte sig själva som en etnisk grupp efter skilsmässan från Sverige 1809.
ANDRA LÄSER
Brottsförebyggande
Patrullbåtsolyckan i Lovisa: Gränsbevakningens tjänstemän åtalas inte
30.01.2023 18:38
Växthus
"Coronakrisen var inget jämfört med energikrisen" – växthuset i Lappträsk investerar sig ur energikrisen och in i USA
30.01.2023 14:12
Historia
Ett mångårigt projekt gick i mål – Gumbostrands historia finns nu mellan två pärmar
30.01.2023 11:11
