Allt fler elever beter sig aggressivt

I en byskola jagas en elev av ett gäng skolkamrater, knuffas omkull, slår huvudet och får hjärnskakning. I en centrumskola klagar vissa föräldrar på att många elever är våldsamma och konstant skadar andra.Det aggressiva beteendet ökar även i Borgå, även om mobbningen sägs ha minskat.

– Varför tillåts våldsamma elever trakassera andra på rasterna, undrar en förälder som har barn i Kvarnbackens skola.

Enligt föräldern är det oftast samma elever som sparkar, slår, tar struptag och beter sig aggressivt, även verbalt.

– Är det meningen att barn ska lära sig att våld är en självklarhet, att det hör till? Ska barnen också vänja sig vid att vuxna inte hjälper?

Familjens barn har enligt föräldrarna varit utsatt en lång tid och även om skolan försökt utreda vissa enskilda händelser upplever de att situationen gått för långt.

Mycket bus

En förälder till ett annat barn i samma skola efterlyser mera regler.

– Klasserna är så stora att det förekommer väldigt mycket bus. Personalen hinner inte hålla reda på barnen och följa med vad som händer främst på skolgården.

Mamman påpekar ändå att skolan är bra och stämningen överlag är god.

En tredje förälder säger att ett av familjens barn ofta säger att skolan inte är rolig att gå till för det går så vilt till.

I en av stadens byskolor har en elev enligt föräldrarna blivit mobbad fysiskt under hela skoltiden. Nyligen upptäcktes blåmärken på ryggen och då saken utreddes kom det fram att hen blivit slagen av flera äldre elever, bland annat med en planka.

Mamman berättar att några dagar efter denna händelse jagades barnet av ett stort gäng äldre elever under en rast. Jakten resulterade i att offret fälldes omkull och skadade huvudet.

– Vi fick ett samtal från skolan först någon timme senare.

Hjärnskakning

Efter skoldagen väl hemma igen förklarade eleven att hen varit väldigt trött, haft huvudvärk och mått illa hela eftermiddagen.

– Vi åkte direkt till sjukhuset, där vi blev proffsigt bemötta. Diagnosen var hjärnskakning.

Barnet ville inte gå till skolan följande dag och ena föräldern tvingades sjukskriva sig för att kunna stanna hemma. Nu har barnet återvänt till skolan.

Familjen oroar sig ändå för vad som händer härnäst i den här skolan eller i en annan.

ÖN har under den senaste tiden pratat med många föräldrar till barn i olika skolor. Det påstås att mobbning och aggressivt beteende är ett problem även om alla inte själva har barn som drabbats i högre grad.

Alla i samma grupp?

Många undrar om det är klokt att ha elever med aggressivt beteende i helt vanliga klasser. Borde den här sortens barn få specialstöd i egna, mindre klasser?

Utbildningsdirektör Rikard Lindström förklarar att kommunen ansvarar för att alla barn har en skolplats i en närskola.

– Om det uppstår problem, startar man någon form av utredning i skolan. Detta grundar sig på det så kallade trestegsstödet, enligt lagen om särskilt stöd.

Som namnet säger handlar det om tre stödformer; allmänt, intensifierat och särskilt. Om behovet av stöd är större än den egna skolan kan ge, kan det också bli fråga om skolbyte.

Han framhåller att handlar stödbehovet i första hand om inlärning är Kvarnbackens skola specialiserad på det stödet. I Gammelbacka skola finns särskild kunskap och fungerande samarbete med barnpsykiatriska polikliniken för att ta hand om barn som behöver stöd i sociala och emotionella situationer.

– En grundvärdering för lyckat arbete med barnen i skolan är att det inte finns elaka barn. Barn kan ändå göra elaka saker.

Specialskolorna slopats

I Borgå finns inte längre specialskolor.

– Målet är att barn inte ska få stämpel i pannan. Eleverna hör till en vanlig klass men får stöd i mindre grupper då det behövs.

Lindström konstaterar att vissa barn har inlärningssvårigheter, andra behöver mera stöd i sociala situationer.

– För den senare gruppen har vi A-klassen i Gammelbacka skola. Också i Strömborgska finns en A-klass för högstadieelever.

Skolsektorn funderade länge över att starta en A-klass.

– I samarbete med barnpsykiatriska polikliniken växte en förståelse fram för att en del barn kan må bättre av att få stöd i en sådan klass; en mindre grupp med fler vuxna.

Han medger att ingen lösning är så bra att problem inte skulle förekomma i skolorna och att man också måste kunna resonera kring integreringen.

– Är miljön för stökig för elever som måste hoppa från grupp till grupp? Integrering i sig får inte vara ett självändamål. Behövs flera vuxna?

Fler skolgångshandledare

Att Kvarnbackens skola har behov av fler skolgångshandledare är enligt honom ett faktum.

– Vi har aldrig för många vuxna på plats. Då läroplanen säger att vi ska jobba enligt integrering och utan specialklasser, krävs det mera resurser för att trygga en säker och lugn skoldag.

Han förklarar också att skolan är noga med att ingripa då någonting händer.

– Varje fall utreds. Ofta är det ändå så att föräldrarna inte har samma syn på saken som lärarna. Alla föräldrar vill ju skydda sitt eget barn och skolan är den neutrala parten. Men världen är som betraktaren ser den.

För tillfället utreds exempelvis fallet i den aktuella byskolan där ett bråk slutade med att offret fick hjärnskakning.

– Vi måste lära oss av varje enskilt fall. Nu är frågan bland annat om det borde finnas flera vuxna ute på rasterna. Kräver någon elev mera resurser?

Han påpekar att man ofta sätter in extra resurser vid behov, åtminstone för en tid. Uppstår problem kopplas dessutom utomstående experter in.

Inte poliser

– Lärarna är inga poliser eller domare, påpekar utbildningsdirektören som tillägger att mobbningen minskat i skolorna. Det aggressiva beteendet har ändå ökat.

Rektor Anne Smolander vid Kvarnbackens skola säger att konflikter, mobbning och aggressivt beteende förekommer bland eleverna och att det säkert är så i alla skolor. Därför är förebyggande arbete oerhört viktigt och det satsar man på i hennes skola.

Hon avser till exempel vänelevssamarbete i alla klasser och elevvårdsarbete, genom vilket elevernas röst hörs.

– Alla fall som kommer till personalens kännedom reds ut och samarbetet med föräldrarna är mycket viktigt.

Flera smågrupper på finska

På finska sidan har integreringen inte gått lika långt som på den svenska och elevmängderna är större. Utbildningsdirektör Jari Kettunen uppger att det exempelvis finns många smågrupper (specialklasser), dessutom finns olika typer av speciallärare.

Han säger att behovet av smågrupper är så stort att alla inte får rum.

– En smågrupp är en möjlighet, det försöker vi övertyga föräldrarna om.

En ny verksamhetsmodell är under arbete, man vill hitta nya, effektiva verksamhetssätt.

Heidi Somersalo är överläkare vid barnpsykiatriska polikliniken i Borgå.

Hon säger att enligt statistiken är ungefär en tredjedel av skoleleverna mobbade, de mobbar själva eller är inkopplade på något plan. Det finns också elever som både mobbar och mobbas. En ny form är mobbningen på sociala medier, en femtedel drabbas av den.

– Nätmobbningen kan ha långt gående verkningar, eftersom den så att säga blir kvar, säger Somersalo, som dessutom framhåller att barnens livsmiljö förändrats.

I dag är exempelvis informationsflödet väldigt stort.

Stöd är viktigt

Både de mobbade och de som mobbar behöver stöd.

– Förmågan att hantera impulser utvecklas hos barnen. En del har problem med sociala situationer och orsakerna är i allmänhet både neurologiska och psykologiska. Hjälpen kommer från dem som fostrar barnen, förklarar hon.

Vissa barn behöver mera stöd än andra med att inte gå till överdrifter och reagera med full kraft på olika känslor.

– I skolan är det viktigt att man genast tar itu med problem och att det finns nolltolerans.

Hon säger att varje fall måste behandlas individuellt, det finns ingen handbok som gäller för alla. Alla fall ska också protokollföras och följas upp. Varken den mobbade eller mobbaren får lämnas ensam.

Vad Somersalo poängterar extra mycket är tillräckliga personalresurser. All psykisk utveckling sker i växelverkan.

– Undervisning i liten grupp eller personlig handledare i större grupp är nödvändigt då barn har problem.

Alla barn mår inte heller bra av att integreras. Målet är ändå att de kan integreras i ett senare skede.

Några fall per år till polisen

Polisen i Borgå utreder årligen några fall av våld i skolan.

Kriminalkommissarie Leif Malmberg säger att man först fastställer det anmälda händelseförloppet och den skada som uppstått.

– Detta gör vi i samråd med föräldrar, skolan och socialen. Om det finns förutsättningar skickas fallet till medling. Polisen analyserar motivet och gör upp en förebyggande plan. Då gärningsmännen är under 15 år gamla blir det inte åtalsprövning utan socialmyndigheterna tar hand om saken. För dem som fyllt 15 verkställs en vanlig förundersökning.

Enligt Malmberg är alla fall av mobbning allvarliga.

– I regel är det frågan om brott. För de unga inblandade kan händelserna leda till trauma och liknande problem. Gärningsmännen förstår ofta inte vad de kan åstadkomma.

Han säger att närpolisen tar upp frågan i skolan i samband med laglighetsfostran. Man vill få de unga att inse följderna, inte bara juridiskt utan också i mänskligt avseende.