Bruksföremålen är hennes stjärnor

Skönheten ligger i det anspråkslösa. Det är en sanning som konstdoktorn och keramikern Elina Sorainen återkommer till gång på gång.

– De där som tillverkar de mest anspråkslösa föremålen, de dagliga bruksföremålen, de är mina stjärnor, säger hon.

"De" kunde också skrivas som "kvinnor" för i kulturer världen över är det i regel kvinnor som formar vardagsföremålen; soppskålar, vattenkärl, grytor och koppar. I motsats då till männen som nog kan syssla med föreställande keramik, typ skulpturer.

– Kvinnorna vet vad det gör och tillverkar keramikkärl som är hållbara och har en funktionell form. De besitter en kunskap som många keramikkonstnärer inte har, sådana som gör föremål som ser ut som vackra bruksföremål men där funktionaliteten saknas.

Bruksföremål, oberoende av var det är gjorda, är i grund och botten rätt lika och har ändamålsenligheten som gemensam nämnare. Också för Elina Sorainen är form och funktion av yttersta vikt, eller som hon själv säger: "Funktionen är den bästa designen."

– Jag beundrar verkligen "etnotanterna" som skapar vackra och hållbara vardagsföremål.

Sorainen är berest och har bekantat sig med keramiktillverkning i olika kulturer. I sin doktorsavhandling från 2004 fördjupade hon sig i den Iranska keramikens hemligheter men hon är också väl bekant med bland annat indisk keramik. En speciell plats i hennes hjärta har ändå den kinesiska och den japanska keramiken – speciellt den som görs med hennes favorit, Nerikomitekniken.

Många gånger är det just ur den japanska traditionen som hon hämtar intryck då hon skapar högbrända keramikföremål i sin ateljé som ligger i den gamla skolan i Baggböle, Pernå.

– Jag har min egen teknik som jag utvecklat under årens lopp. I den har jag formulerat all kunskap som jag inhämtat om keramiktillverkning ur olika kulturer. Jag härmar inte, men som formgivare så formgivare tar man inspiration och ger inspiration, det är en ständig växelverkan.

Sorainen bränner keramiken i sin eldrivna keramikugn i ateljén eller, ännu hellre, ute på gården i den vedeldade japanska noborigamanen. Bruksföremålen och skulpturerna som just nu är under arbete ska ställas ut i Konsthallen i Borgå om nästan exakt ett år.

Ett nytt intresseområde för Elina Sorainen den nicaraguanska keramiken som hon kom i kontakt med via sin man, poeten Kai Nieminen som blivit inbjuden till ett litteraturrelaterat besök i landet. De besökte Nicaragua och via utvecklingssamarbetsorganisation Solidaarisuus kom hon i kontakt med lokala hantverkare och keramiker.

Sorainen fascinerades av den lokala brukskeramiken – med rötter bland annat i den lokala indiankulturen – och tack vare stipendiet tänker hon fördjupa sig ytterligare i den nicaraguanska traditionen.

– Den folkliga keramiken där är väldigt fin och i föremålen finns också en politisk-historisk dimension inbakad.

Nu har hon för avsikt att dokumentera keramiken, att lära sig arbetstekniker, att ta del av materialen som används samt också att få insyn i formernas betydelse. Målet är att ge ut en bok där fokus ligger dels på Nicaragua, dels på Indien – en annan plats där den handgjorda brukskeramiken fortfarande har en central plats i vardagslivet.

Sorainen har också tidigare gett ut publikationer i ämnet keramik, och den planerade boken kan ses som en fristående fortsättning på hennes doktorsavhandling från 2006, som handlade om iranska kvinnors sextusenåriga keramiktradition. Hon har också föreläst på ämnet och delgett sitt kunnande med nya, unga konstutövare.

Elina Sorainen brukar också kalla sig själv "koppmakare" och formar sina dryckeskärl med samma iver som då hon inledde sitt keramikervärv för snart ett halvsekel sedan. Det är i egenskap av professionell keramiker, med brett register och otaliga internationella utställningar i bagaget, som hon belönas med Aktiastiftelsen i Borgås konstpris.

Utöver själva konsthantverket prisas hon för sitt arbete inom kultursektorn i hemtrakterna i östra Nyland. Elina Sorainen hör till grundarna av Stödföreningen för Lovisa konstcentrum som flitigt sysslar med utställningsverksamhet i Lovisa, bland annat i Almska gården. Det så kallade herrgårdsprojektet är en av föreningens senaste satsningar.

Aktiastiftelsen i Borgås konstpris delades i år ut för trettonde gången i ordningen.