Tävlingsidrottare utsätts konstant för hård press och deras mentala välmående prövas ofta. Pressen är hård under tävlingsprestationerna men även utanför träning och tävlande. Speciellt i Amerika har diskussionen om idrottarnas välmående tagits upp i flera sammanhang den senaste våren. Det är bra att saken diskuteras, men idrottarna skulle behöva så mycket mer. Inget konkret tycks göras, samtidigt som idrottarna känner sig mer och mer desperata och i behov av mentalt stöd och hjälp.
Att vara en tävlingsidrottare är krävande. Det är tuffa prestationer, timtals med träning och konstant behov att prestera bättre och bättre varje dag. Att vara toppidrottare är ett heltidsjobb, eller kanske till och med ett 24/7 jobb. En idrottares vardag snurrar runt sporten och man undgår sällan känslan av att förväntas prestera i alla delområden i livet.
Men idrottandet är också väldigt belönande, och det gör att man orkar pusha igenom långa dagar och hålla humöret upp. Lyckade prestationer borde ändå inte vara det enda sättet för en idrottare att upprätthålla ett gott mentalt välmående. Idrottare skulle behöva mycket mera hjälp med mental träning för att kontrollera pressen bättre.
