Finska föräldrar känner sig överkörda

Publicerad

26.10.2010 kl. 14.37

Finsk- och tvåspråkiga föräldrar känner sig förbigångna i Sibbo kommuns utredning över hur skolnätet ska se ut i framtiden.
– I beredningen har man helt nonchalant bara sagt att de finskspråkiga inte vill sätta sina barn i en kvartersskola. Ingen har frågat oss, säger Hanna Fransman.
Hon och många andra som ännu inte har barn i skola vill gärna påverka beslut om skolorna. Nu har de inte fått en chans och risken finns att Salpar skola som ligger alldeles intill Hanna Fransmans nybyggda hus stängs.
Spontan namninsamling
Kommunens beslutsfattare har bara en enkät som skickats till föräldrar med barn i skolan som utgångspunkt för sina beslut.
– Det är en enkät som inte ens erbjudit Salpar skola som alternativ och det var inte många från vårt område som svarat på den, säger rektor Kasper Nyberg vid Salpar. Han anser att enkäten inte erbjuder underlag för några slutsatser om vad de finskspråkiga vill.
Hanna Fransman som väntar sitt andra barn och har en dotter på dryga två år, håller med.
– Bara på några dagar fick vi 22 namnteckningar på en skrivelse för en tvåspråkig kvartersskola här i knutarna.
Med den skrivelsen försökte föräldrarna påverka Sibbo fullmäktiges kvällsskola där skolnätet diskuterades på måndag. Tre föräldrar hade dessutom reagerat och skickat sina insändare till Sipoon Sanomat och vädjat för en kvartersskola med dagis och både svenska och finska elever som går sina första år i gemensam byskola.
Tvåspråkig lösning är framtiden
Kasper Nyberg tror att det är kört att kämpa för enspråkiga lösningar och han ser många fördelar med samarbete.
– Vi finlandssvenskar får en naturlig chans att driva charmoffensiv med två språk i samma skola. Våra barn kanske talar mer finska då, men å andra sidan visar forskning att det bara ökar språkmedvetenheten, säger Nyberg.
Hanna Fransman tror på Sibbos dragningskraft och där har de små skolorna en central roll.
– Vi flyttar ju till Sibbo för att få leva i en bygemenskap. Skolan har en central roll i det, barnen lär känna varandra och det är nära till kompisar då skoldagen är slut, säger Hanna Fransman som själv gått sin skola i Helsingfors. Hon vill ha sina barn i en liten skola där de kan få en mer individuell undervisning och hon tror att en tvåspråkig miljö ger en mer naturlig inställning till de två språken.
Nu hoppas hon att föräldrarnas aktivitet har påverkat.
– Jag hoppas att beslutsfattarna inte fattar beslut i blindo och jag hoppas att de bygger sina beslut på riktig information.