Mer kvinnonamn …på stadens gator

Uppdaterat

8.3.2012 kl. 14.15

Publicerad

8.3.2012 kl. 14.13

Lovisa Mannerheim, Alexander, Brandenstein, Chiewitz, Jakob Forsell och Sibelius. Det är bara några exempel på herremän som hedrats med att få gator i Lovisa kallade efter sig.

Så varför finns det inte fler gator och vägar uppkallade efter framgångsrika kvinnor? Det är något som bibliotekarie Stella Jonasson funderat på. Hon har inte svårt att ge förslag på vem som kunde förtjäna utmärkelsen.

– Jag tror att lovisaborna inte känner till hur kända kvinnliga författare det faktiskt bott i trakten, säger Jonasson. Och varför ska man endast lyfta fram de bragder som män gjort?

I början av februari skrev ÖN om författaren och lärarinnan Nanny Hammarström. Hennes böcker översattes till många språk och gjorde internationell succé.

Författaren Josefina Bengts erhöll flera pris för sina verk. Andra lokala författare är bland andra Ulla Bjerne, Agnes Rögård, Elin Bruse, Olga Torckell och Margit Åström.

Enligt Jonasson kunde de väl användas då man exempelvis planerar nya stadsområden. De kvinnliga yrkena är också väldigt sällan använda i sammanhanget.

– Bondevägen finns i Köpbacka men varför finns det inte en Hemmafrugata? Bonden gör ett viktigt arbete men det gör ju hemmafrun också, säger Jonasson.

GIS-ingenjör Markus Hakalin förklarar att staden tar gärna emot namnförslag. Då man detaljplanerar nya stadsområden blir namnfrågan aktuell. Stadsplaneraren är personen som lägger fram namnförslagen och som man exempelvis kan kontakta med goda förslag.

Då nya vägar skapas på glesbygden kan vägnamnen slås fast med tjänstemannabeslut. Ofta är det invånarna som står bakom förslagen.

– Vi utgår vanligtvis från ett tema, säger Hakalin. Det kan vara djur, blommor eller lokalhistoria som får inspirera till namnen på nya stadsområden. Men det kan inte vara vad som helst, namnen ska alltid passa in på området i fråga.

Hakalin har själv slagit fast en handfull med gatu- och vägnamn. Nära Malmgård slott finns i dag en väg som heter Parksvängen. Greven på Malmgård gav förslaget, Hakalin kollade att det inte fanns motsvarande namn i kommunen sedan tidigare och sedan kunde saken godkännas.

Sällan inträffar det att någon vill ändra på ett befintligt gatunamn.

– I samband med kommunfusionen fanns det många likadana namn i kommunerna. Det var ett omfattande ändringsarbete då de inte fick förekomma dubbla namn i nya Lovisa.

– I denna dag har jag ännu inte stött på någon som vill ha en gata eller väg uppkallad efter sig själv.

Enligt ställföreträdande stadsarkitekt Anneli Naukkarinen får man gärna kontakta tekniska centralen om man har förslag på gatunamn. Hon förklarar också att det krävs bra orsaker för att få ett gammalt namn ändrat.

– Ta exemplet med Sibeliusgatan i Lovisa: Sibelius har själv bott där och därför kan gatan heta så.

Naukkarinen välkomnar idén med kvinnliga författarnamn på nya gator i Lovisa. Hornhattula i Borgå är ett exempel på var man använt sig av författarnamn. I Lovisa är Gråberg det enda nya stadsområdet under planering för stunden och Naukkarinen förklarar att det inte är omöjligt att använda sig av namnen där.

– Varför inte, säger hon. Endast det södra området av Gråberg är färdigt planerat så det är en möjlighet att ta exempelvis författarnamnen i användning på de andra områdena.