Nybygge skapar oro i Nedre stan

Uppdaterat

8.9.2010 kl. 14.29

Publicerad

8.9.2010 kl. 14.24

Lovisa.
Inga Peuna pekar ut över granntomten.

– De har fällt många gamla träd, vilket säkert hör till. Rötterna är väl problematiska.

På deras granntomt i Nedre stan, vid Schillmarksparken, ska man uppföra ett nybygge. Grävmaskinerna jobbar bara några centimeter från Peunas och Rantas tomt.

– Vi är inte kritiska till huset. Vi är besvikna över hur man skött själva jobbet, hur man respekterar omgivningen och hur man har informerat oss. Vi vet inte vad som händer, säger Peuna.

Ett av problemen är att grävmaskinerna orsakar vibrationer. Peuna och Ranta säger att det redan har orsakat sprickor i huset.

– Det har uppstått två sprickor i den murade skorstenen, på andra våningen. Vi undrar också hur man kan kalla ett område historiskt och sedan får bygga med vilka metoder som helst. Ett historiskt och skyddat hus som vårt är mera än byggnaden. Miljön är en lika viktig del.

De vill ha två saker.

– För det första vill vi ha information om vad som händer. För det andra vill vi skydda huset och gården mot skador.
Inget avtal

På Lovisa stads byggnadstillsyn säger Rolf Skogberg att man bör göra upp ett skriftligt avtal på förhand om hur bygget ska skötas. Med ska finnas tidtabeller och en kartläggning av grannhusets skick före byggandet kommer igång.

– Man kan kräva ett sådant avtal och byggaren är skyldig att göra en kartläggning av grannhusen. Det avtalet ska man göra innan byggandet kommer igång, säger Skogberg.

Inga Peuna och Risto Ranta hade bett om ett avtal redan tidigare i sommar. I avtalet ville de att man skulle skriva in vad som kommer att hända och när och hur det kommer att påverka deras tomt. De ville också ha ett avtal på att bygget inte kommer in på deras tomt. De ville också att byggherren skulle kartlägga huset för att senare kunna ersätta eventuella skador.

– De har inte kommit hit för att göra någon kartläggning. I avtalet ville vi också bestämma hur eventuella skador på vårt hus kommer att ersättas. Nu har vi själva kartlagt de skador som uppkommit.

Inga Peuna berättar att de bott som i en jordbävning den senaste veckan. Deras hus har skakat medan husgrunden grävts.

– Vi visste inte vad de skulle göra i praktiken och vilken omfattning arbetet skulle ha. Man får se ritningarna på förhand, men inte hur man sedan går till väga, säger Peuna.

Sprickor

Paret har redan hittat skador i strukturen, bland annat sprickor i skorstenarna. De undrar hur man egentligen får bygga i Nedre stan.

– Behöver de använda en så stor grävmaskin? En mindre kunde räcka, och då skulle vibrationerna inte orsaka lika mycket skada, säger Ranta.

Huset står på lerjord, och tomten bredvid är en del av samma grund.

– Det betyder att vibrationer sprider sig effektivt. Jag skulle inte bli förvånad om de sprider sig ännu längre bort.

Då man kunde överklaga valde paret att inte göra så. Orsaken var att huset såg bra ut på ritningarna och tycktes passa in i miljön. Det har de fortfarande inte något att klaga på. Problemet är den biten som inte behöver redogöras för.

– Vi visste inte hur man skulle komma att bygga husgrunden och hur den skulle påverka vår tomt. Lagen kräver inte att man redovisar för hur själva byggandet sköts, säger Peuna.

Det visade sig i efterhand att en stor del av planeringen de facto skulle gå över deras tomt.

– Dikningen, tjälskyddet och djupaste delen av husgrunden visade sig komma över på vår sida. Jag vet inte om den biten har blivit ändrad. Vi är inga byggexperter och kan inte räkna ut sådant själv, tillägger Ranta.

Äppelträden hotade

Eftersom man inte överklagat i tid finns det inte mycket paret kan göra nu när bygget i praktiken visar sig vara annat än på pappret.

– Det enda vi kan göra är att ringa polisen om de gräver på vår tomt, säger Peuna.

I och med att man gräver husgrunden för nybygget har man kommit farligt nära tomten. Man har fällt flera gamla äppelträd, Peunas och Rantas träd är nu också i fara .

– Rötterna går ut över nybyggets tomt. De har redan tagit med sig några rötter. Snart faller också våra äppelträd, skulle jag gissa. De har meddelat att de försöker låta våra träd stå kvar, säger Peuna.

Rolf Skogberg poängterar att gamla träd i omgivningen inte automatiskt är skyddade.

– Rötter och grenar får inte komma över på granntomten. Om de finns där har byggaren all rätt att riva upp dem, och hoppeligen överlever träden.

Peuna och Ranta efterlyser kontrakt där man kommer överens med byggherren om vad som får göras och vem som bär ansvaret för skador på deras hus. Något sådant skriftligt kontrakt har ännu inte blivit uppgjort.

– Det hänger på oss, byggherren har inte tagit sitt ansvar på den här punkten. De har inte reagerat på våra krav. De ska också bygga ett staket, och där har vi inte haft något att säga till om, trots att det kommer att vara gemensamt.

Utan ett avtal och om man inte kommer till en överenskommelse är nästa steg att ärendet blir en rättssak. Rolf Skogberg talar om båda parternas ansvar.

– Båda två har skyldighet att vara aktiva för att i tid få fram ett avtal.

Bygga i nedre stan

Peuna och Ranta frågar nu hur man får bygga i gamla stan. Innan Lovisa Historiska Hus talades om respekten för den gamla miljön och om att saker får ta tid.

– Så kom de hit redan på måndagen för att gräva. Det är viktigt att tänka på att detta är en historisk miljö. Själva huset passar nog in, men inte hur man går till väga.

Peuna säger att det här inte bara handlar om deras fall.

– Vi kommer nog till samförstånd med de som bygger på granntomten. Det här handlar egentligen om vad som kan hända när man bygger nytt i Nedre stan. Bygga kommer man att göra även i framtiden.

Byggherren har varit …i kontakt med Ranta

– Vi har haft kontakt med dem sedan december och de har godkänt våra planer, också små detaljer som går lite över deras tomt, säger Antti Muuronen.

Han säger att ett avtal är på gång och att man diskuterar saken med alla inblandade.

– Innan vi börjar jobba med något som kan skada huset kommer vi naturligtvis att göra en inspektion av deras hus både inuti och utanför.
Trots uttalandet har man redan grävt i över en vecka på tomten intill Peuna och Ranta, och vare sig avtal eller konditionsgranskning är gjord.

Peuna och Ranta har också hittat skador som de säger att beror på grävandet.

– Jag har inte varit där, så det har jag svårt att uttala mig om. I dag har jag också talat med byggmästaren och har tidigare varit i kontakt med Ranta och det har inte varit tal om några skador.

Varför gjorde ni varken avtal eller konditionsgranskning innan ni började gräva husgrunden?

– Bygget blev försenat, det var tänkt att vi skulle börja gräva redan i maj. Vi hittade ingen som ville börja jobba då. Kanske avtalet därför blev försenat.

Något svar på frågan hur det försenade bygget påverkar tidtabellen för ett avtal med grannarna kan han inte ge. Muuronen hänvisar till byggmästaren Erkki Rahkonen.

– Rahkonen har varit aktivt med i det här. Jag talade med honom i morse och då såg han inga problem. Han säger att han varit till Ranta och Peuna men att de inte släppte in honom.

Han säger att det är känsligt att bygga i gamla stan.

– Det ser bra ut på pappren men är annorlunda i verkligheten. De har haft parken där och allt det goda som hör till det. Nu kommer de att förlora den. Det är ingenting speciellt med att de är upprörda över en sådan sak.

När ÖN ringer upp byggmästaren Erkki Rahkonen vill han inte kommentera ärendet, förutom kortfattat.

– Vi har följt allt vad byggnadslagen kräver; alla normer och föreskrifter.

Rahkonen säger att han försökte träffa Ranta förra veckans torsdag.

– Ranta sade att det inte passade då.

Nu kommer man att installera en maskin som mäter vibrationerna.

– Det gör vi för att se hur mycket vibrationer grävmaskinen ger upphov till. Sedan läser vi av den och vet säkert om vårt arbete gett upphov till några sprickor. Vi har också experter som kan avgöra om sprickorna är nya eller om de varit där länge.

Rahkonen berättar att man också kommer att bygga en dräneringsbrunn för att hjälpa till att leda vatten från en annan tomt.