I framtiden koncentreras vården till Lovisa hälsovårdscentral

Uppdaterat

10.9.2010 kl. 15.45

Publicerad

9.9.2010 kl. 15.58

Senast 2013, när samgångsavtalet löper ut, kommer antalet hälsomottagningar i Lovisa och i Lappträsk troligen att granskas. I dag erbjuds hälsovård dagligen vid Lovisa hvc och i Forsby, Liljendal, Lappträsk, Strömfors och en dag i veckan i sidomottagningarna i Valkom, Tessjö och Porlom. Koncentrationen av hälsovård till Lovisa hälsovårdscentral motiveras av brist på resurser och personal. Förändringarna kommer knappast att genomföras utan en hård politisk dragkamp, men något måste göras, säger grundtrygghetsdirektör Sten Frondén.

 – Vi måste titta över vilken service det är viktigt att behålla i byarna. Samgångsavtalet som gjordes inför kommunsammanslagningen förutsätter att "servicen ordnas i första hand enligt principen för närtjänster." Vi är bundna till avtalet i tre år, men avtalet definierar inte vad som menas med närservice.

Sparandet fortsätter
I år måste grundtrygghetscentralen spara nästan en halv miljon av årets utgifter. Spartiderna fortsätter nästa år. I teorin kan sparmålen te sig enkla.
 – Vi sköt upp ett utvecklingsprojekt från april till november. Vi sparar lönekostnaderna för ett par personer i förvaltningen som har slutat. Dessutom räknade vi med att spara på stadens andel av stöd till långtidsarbetslösa, men det lyckades inte. Sysselsättningen har visserligen blivit bättre, men inte bland de långtidsarbetslösa.

I praktiken kommer man inte att nå sparmålet. En del kostnader skjuts bara på framtiden. Obesatta tjänster betyder att andra måste göra mera jobb. Nästa år får kostnaderna öka med två procent. Enbart lönekostnaderna sväljer med råge den marginalen.
 – När det är ont om pengar har man inte råd att spara, säger Sten Frondén torrt.

Brist på arbetskraft
Frondéns sektor sköter om social- och hälsovården i Lovisa. Sektorn är den mest pengaslukande av stadens enheter. Stadens hela budget ligger på nästan 100 miljoner euro. Grundtrygghetscentralen använder närmare hälften. Det handlar om till exempel äldreomsorg, hälsovård för alla, rådgivning för barn och gravida, tandvård och socialskydd.
 – Omkring 2020-2025 kommer vi se en ordentlig ökning av vårdbehovet. Samtidigt ökar konkurrensen om de som ska utföra arbetet. När den offentliga sektorn i dag sysselsätter en fjärdedel av den arbetsföra befolkningen, så borde två tredjedelar av de årsklasserna som om tio år kommer ut i arbetslivet arbeta inom den offentliga sektorn.

Operation värvning borde inledas redan nu, om det ska finnas tillräckligt med läkare, sjukskötare och annan vårdpersonal om tio-femton år. Alla metoder, till exempel import av arbetskraft, måste utnyttjas, säger Frondén.
 – Lönenivån inom den offentliga sektorn kommer att bli en utmaning i konkurrensen.

Privatisering och köptjänster förs ibland fram som alternativ, och är modeller som Lovisa utnyttjar delvis redan i dag.
 – Men arbetskraftsbristen minskar inte för att staden köper tjänster. Det kan istället leda till att de privata producenterna värvar stadens personal, och så står vi igen utan kunnigt yrkesfolk.

Ingen kvällsjour mer
Kvällsjouren som flyttades från Lovisa till Borgå är ett exempel på hur det är motiverat att koncentrera vården till en större enhet, även om det innebär längre resor för en del patienter.

– I snitt är det fyra Lovisabor som besöker jouren vid Borgå sjukhus mellan klockan 16-08. Med det underlaget finns inga chanser att hålla en jour öppen i Lovisa. Få inser hur mycket en nattjour binder personal, resurser som är borta från de normala läkartiderna.
Nästa fight verkar handla om tandvården. Köerna är långa och de små mottagningarna dras med personalbrist. I somras föreslog grundtrygghetsdirektören att fem tandvårdsmottagningar borde bli tre. Förslaget gick inte igenom.

 – Hur viktigt är det att man har lika kort väg till tandläkaren som till mjölkbutiken, kastar Frondén ut aningen provocerande.
Han förklarar att flaskhalsen och de långa köerna uppstår på grund av att de små mottagningarna har så liten personalstyrka, oftast endast en tandläkare och en tandsköterska. Om en är borta, kan den andra inte ta emot patienter. Genom att koncentrera kunskap och utrustning ges invånarna bättre möjligheter till snabbare och kvalitativ vård. Men det som man vinner i kvalitet förlorar man i närhet.

 – Vi måste förstås underlätta för patienterna att ta sig till vården genom att utveckla systemet med till exempel servicelinjer och taxisedlar.

Ansvar för hälsan
I Lovisa har man beslutat att satsa på förebyggande hälsovård. Hittills har planerna fått läggas på is eftersom det saknas både pengar och människor som kan göra jobbet. Samtalet kretsar kring hur stor betydelse det har om invånarna är friskare.

Då sparar samhället pengar och kan styra resurserna till andra, viktigare saker än att bota symtomen av livsstilssjukdomar som orsakas av övervikt, rökning, supande och stress.

Sten Frondén tar fram ett måttband och lägger det runt midjan. Den visar två centimeter på gult och innebär att han löper risk att få hjärt- och kärlsjukdomar. Med motion och hälsosammare mat ska måttbandet snart visa grönt. Frondén vill vara en förebild och sporra andra att ändra sin livsstil. Han har räknat ut att om hela Lovisa tillsammans minskar en kilometer i omfång, fem centimeter per invånare, så sparar Lovisa mer än hela sparbudgeten på en halv miljon euro.

 – Var och en måste ta ett större ansvar för sig själv och sin egen hälsa. Det krävs en attitydförändring för att få sjuk- och hälsovården att fungera i framtiden. Det hjälper inte att börja leva sunt när man är 65. Man måste börja tidigt, redan i skolan. Därför måste hela samhället engageras och vi får inte vara rädda för att säga sanningen.