Ingen närmat till skollunch

Uppdaterat

15.5.2012 kl. 18.15

Publicerad

15.5.2012 kl. 18.07

Lokalproducerade livsmedel som en del av den mat som tillagas i de kommunala centralköken stöter på patrull i de östnyländska kommunerna. Det är svårt och besvärligt, det blir stora kostnader för byråkratin kring alla beställningar och räkningar, och dessutom blir det en massa transporter att passa och ta emot. – Jo, det kräver mer arbete, säger närmatskoordinator Mia Aitokari vid Närande närmat-projektet. Men jag vill ändå hävda att det till hundra procent är en fråga om vilja. Om viljan bara finns så blir det också gjort. Närande närmat finns till för de östnyländska kommunerna Borgå, Lovisa, Askola, Lappträsk, Pukkila och Mörskom.Arbetsfältet är stort, och till en del inte så med på noterna alla gånger. I Lovisa fattade stadsstyrelsen i november ett beslut om att lämna färskt bröd och potatis och grönsaker utanför de stora bulkinköpen via Kuntahankinnat Oy, som sköts av Kommunförbundet. – Vi ville berätta att vi vill satsa på mat som odlas och tillverkas på nära håll, säger Agneta Alm som är första vice ordförande i stadsstyrelsen. Vi vill understöda det lokalt odlade, där det finns av den varan. – Dessutom är det viktigt för oss att maten är inhemsk, så långt det går. Det här var alltså stadsstyrelsens enhälliga vilja. Något gick ändå fel på vägen till det praktiska utförandet. – Jag uppfattade det som att det bara är det färska brödet som stadsstyrelsen vill att vi skall köpa in lokalt, säger kostservicechef Annika Kuusimurto. Sedan februari har vi beställt också all potatis och alla grönsaker via Kuntahankinnat. Alm konstaterar att avtalsperioden ju är lång, fyra år. – Det skall väl gå att rätta till, och följa stadsstyrelsens vilja.

Enligt Annika Malms-Tepponen, verkställande direktör för affärsverket Borgå lokalservice, är det omöjligt att ge extra poäng i konkurrensutsättningen för att en produkt är lokal. – Man kan naturligtvis utgå från transportkostnaderna och reglera dem, på det sättet kan varor som produceras närmare få ett bättre utgångsläge. Men vi måste också komma ihåg att estniska varor kan favoriseras av ett sådant tillvägagångssätt. Från Borgåhorisont sett ligger Tallin betydligt närmare än mellersta Finland. Det finns många svårigheter med att sträva efter lokalproducerad mat som råvaror i centralköken, anser Malms-Tepponen. – Det finns en gräns på 30 000 euro per anbudsomgång, om kostnaderna går över måste förfrågan gå ut till en större målgrupp. – I Borgå köper vi in livsmedel för närmare 3 miljoner euro per år. Det är svårt att hitta så små produktgrupper att de inte kostar mer än 30 000 euro. Det är också svårt att hitta tillräckligt stora producenter. När det gäller till exempel potatis finns det inte någon producent i Borgå som kan klara av våra volymer.

Läs mer i onsdagens Bbl.