Få fakta och mycket spekulationer kring FBK:s framtid

Uppdaterat

10.8.2010 kl. 09.54

Publicerad

10.8.2010 kl. 09.29

Diskussionen går het kring avtalsbrandkårernas framtid i Östra Nyland.
– Det enda vi vet är att det ska sparas. Hur det sker i praktiken är en annan sak, säger räddningschef Peter Johansson från Räddningsverket i Östra Nyland.
Borgå stad har satt ett krav på räddningsverket att spara två procent av budgeten för 2010. Det betyder i praktiken 358 000 euro. Största inbesparingen planeras för köptjänster, dit FBK-verksamheten räknas. Den summan är 265 000 euro.
– Sparkraven på två procent ökar i slutändan till tre och en halv procent när man räknar med löneförhöjningar och andra kostnader som stiger.
Johansson påminner dock om att det också finns annat man kan spara på än en indragning av avtalsbrandkårer. Han säger också att ingenting ännu är slutligt fastslaget.
– Staden satte krav på räddningsverket. Sedan begärde nämnden utlåtande av medlemskommunerna.
Regionala räddningsnämnden sammanträder i mitten på augusti för att fatta vidare beslut.
– Alla möjligheter är öppna. I bästa fall hittas det pengar och vi kommer undan med blotta förskräckelsen.

Halvordinarie inte drabbade

Johansson berättar att det förutom ordinarie brandkår finns halvordinarie och avtalsbrandkårer.
– Avtalsbrandkårerna har ett avtal med räddningsverket. I ersättning betalar räddningsverket en årlig summa som baserar sig på funktionsförmåga och specialkunnande.
En halvordinarie brandkår är en kår vars medlemmar är anställda av räddningsverket. För varje utryckning får medlemmarna personlig lön. Man frågar sig vilket är billigare.
– Vi har inte ens diskuterat att dra in halvordinariekårer. Det betyder i praktiken att vi skulle säga upp personal.
Han berättar att de halvordinarie brandkårerna har en så viktig uppgift att man inte planerar dra in de.
– I vårt område finns det fyra halvordinarie brandkårer. Lappträsk är enda kommunen som har FBK utöver halvordinarie.
Bakgrunden till att man startade halvordinarie kårer var att intresset för brandkåren minskade. Om man inte började betala ut lön skulle ingen längre ha funnits kvar. Om man nu skulle ta bort halvordinariekårer skulle FBK-nätet enligt Johansson inte räcka till att fylla tomrummen.
– En halvordinarie brandkår har samma utbildningssystem som FBK men i praktiken bemannar de räddningsverkets enheter och får lön för det.
Johansson säger att om räddningsnämnden bestämmer sig för att dra in frivilliga kårer bör man noggrant utreda vilka kårer som ska bort.
– I dagsläget har räddningsverket en bra uppfattning vad de enskilda kårerna klarar av.
Det finns inte heller några färdiga listor på vilka kårer som ska bort. Man kommer att fundera på saken med betoning på brandkårernas läge, utbildningsnivå och beredskap.
– Jag förstår riktigt bra att den här frågan väcker debatt, säger Johansson.

Enad front

Varje enskild brandkår i Östnyland skulle vara ganska ensam om det inte fanns en samlande organisation. På svenskt håll finns Östra Nylands Brand- och räddningsförbund och på finskt håll Itä Uudenmaan Pelastusyhdistys.
– ÖNB fungerar som en samlande kraft för att vi skall ha en enad front i frågor som berör brandkårerna, säger ordförande Hans-Peter Lindgren.
Han berättar att ÖNB egentligen inte kan påverka de beslut som räddningsnämnden tar. Däremot har förbunden möjligheter att förhandla med räddningsverket huruvida man verkställer besluten. Det finns en förhandlingsdelegation med räddningsverket där såväl ÖNB som finska motsvarigheten har tre representanter var.
– Om det blir nedskärningar kommer vi i förhandlingsdelegationen att försöka göra det bästa av situationen för FBK:s del.
Innan det skall ÖNB samla ihop bygdens brandkårer till ett möte för att diskutera och klargöra fullmakter inför möjliga förhandlingar med verket.
Faktum är att det är stora summor som ska sparas. Tyvärr räcker det inte att dra in små kårer utan också större kårer är hotade.
– En liten kår med få utryckningar kostar för räddningsverket 10 000 euro i året. När det är över 250 000 som skall sparas in kan man själv räkna ut att det inte bara räcker med små kårer.
Lindgren berättar att de avtal som trädde ikraft 2009 är i kraft tillsvidare.
– Det finns tio brandkårer som fick ett avtal för två år för att kunna sätta sin verksamhet i skick. Alla andra är i kraft tillsvidare
Det innebär att om räddningsverket säger upp avtalen så finns det en uppsägningstid på ett halvt år.
– Det är onödigt att börja spekulera på följderna nu. Vi skall vänta och se vilken effekt kommunernas utlåtanden har på nämnden.

Brandkåren i Östnyland allt för snabb

– Klart att vi är hotade. En liten kår ryker först säger Lars Warma från Kabböle FBK.

Inför mötet på måndagskvällen kollade ÖN läget hos de flesta frivilliga brandkårer i Lovisanejden. Vissa kårer känner sig speciellt hotade trots att alla egentligen är det.
– Vilken kår som helst kan falla bort, säger Carl- Henrik Lindell från Hardom FBK.
Hardom har slagit ihop sig med Lovisa FBK och har nu mycket fler utryckningar än tidigare. Leif Hansson från Hommansby FBK håller med.
– Alla utanför stadskärnan är hotade.
Det här beror på att staden till stor del är riskområde två vilket betyder att de första enheterna skall vara på plats inom 10 minuter. Landsbygden är riskområde tre och då skall enheterna nå olycksplatsen på 20 minuter. Nu underskrids tiden i tredje riskområdet.
– Jobbet görs med andra ord allt för effektivt.

Räddningsverket kan sina kårer

Joachim Nyman från Isnäs FBK tror inte att brandkårerna själva kan påverka situationen.
– Om man säger upp sitt avtal med räddningsverket får man det knappast tillbaka.
Rainer Still från Pernå Kyrkoby FBK vill inte heller att man säger upp de avtal som nu finns.
Ismo Perttilä från Porlammin VPK sitter med i förhandlingsdelegationen och berättar att räddningsverket har en bra uppfattning om hur områdets frivilliga brandkårer fungerar.
– Det finns statistik från många år tillbaka på hur kårerna sköter sig. Den talar sitt klarspråk.
Perttilä menar att de kårer som har mycket utryckningar har större chans att få stanna kvar. Också läget spelar en stor roll.
Vid depån i Malmgård står ett gäng brandkårister och diskuterar efter utryckningarna som stormen på söndagkvällen orsakat.
– Räddningsverket har för höga krav på de frivilliga kårerna tycker de.
Kimoböle FBK hör till de kårer som fick ett två- årigt avtal för att bygga upp sin kår.
– Det tog kål på intresset. Innan det fanns det många unga intresserade, säger Juha Soininkallio.

Skall inte behöva lida av ekonomin i Borgå

– Jag tycker att räddningsverket överdimensionerar utryckningarna. Till Lovisa kommer det enheter från Borgå trots att det finns många frivilliga kårer i området, säger Ralf Lindén från Sarvlax FBK.
Tomas Nyström från Sävträsk FBK tror däremot inte att räddningsverket hittar andra sätt att spara på.
– Bestämmer de att 20 kårer skall bort så blir det säkert så.
Samtliga som ÖN talade med tycker man att det är fel att brandkårerna i Lovisa lider av att Borgå Stad har ekonomiska problem.
– Det skall inte ha med våra frivilliga brandkårer att göra, säger Johannes Hagner från Gammelby FBK.
Allan Ahlgren från Sarvsalö FBK menar att allt är politik och ekonomi, inte skyddande av människors liv och egendom. Samtliga brandkårer påpekade att ingenting ännu är bestämt.