Studieplatserna är fördelade inför hösten

Uppdaterat

23.6.2010 kl. 19.53

Publicerad

22.6.2010 kl. 09.35

BORGÅ Eleverna som i våras avslutade sin obligatoriska skolgång har deltagit i den gemensamma elevantagningen till andra stadiets utbildning. I och med att antagningen är över börjar jobbet på yrkesskolan Inveon vara gjort för detta läsår men i praktiken tar många i personalen med sig arbetet ut på sommarstugan.

– Vår utvecklingschef Frank Backman är den viktigaste personen den här tiden på året. Det går inte att börja på hösten utan läseordningar, säger rektorn för yrkesskolan Inveon Solveig Mickels.

Det finns ungefär 4 800 svenskspråkiga studieplatser på andra stadiet, 2 700 av dem gymnasieplatser. I år ansökte ungefär 4 120 elever om en svenskspråkig studieplats. De 83 000 studieplatserna på finska söktes av ungefär 95 000 elever. Många av de antagna i regionens yrkesskolor kom in till linjen som var deras första alternativ.

– Meningen är att vi ska ha exakt så många studieplatser som vi har sökande. Några linjer har kö och andra finns det ströplatser kvar på, säger Mickels.

För att öka chanserna för sökanden att bli antagen till den linjen som lockar mest får det första valet extra poäng i ansökningsprocessen. Ansökningarna fördelas inte jämnt till alla linjer, så alla kommer inte till sitt första val. På till exempel Prakticum är medieassistent, frisör och merkonom de populäraste linjerna.

Svara på efterfrågan

Yrkesskolorna måste balansera mellan näringslivets krav och ungdomarnas vilja som inte alltid drar åt samma håll. Till sin hjälp har de prognostiseringen av utbildningsbehovet som sker på nationell och regionalnivå samt för de svenska utbildningarna.

– Ungdomarna vet nog var det finns studieplatser och var det finns jobb, säger Mickels om hur realistisk eleverna uppfattning om studierna och arbetslivet är. Ibland kanske lönen de tänkt sig ligger litet i överkanten, fortsätter hon.

Enligt Merja Björkman, studiehandledare på Prakticum, har eleverna en bra uppfattning om hur studierna kommer att se ut men inte alltid en lika tydlig bild av arbetslivet.

– Man blir inte chef på Nokia på merkonomlinjen och inte toppreporter då man studerar till medieassistent.

Var olika skolor och linjer är belägna är resultatet av politiska prioriteringar. Landsbygden ska hållas vital med egna utbildningar men kan inte fylla större skolor. Större skolor kan erbjuda elever fler tjänster men leder till att eleverna måste resa längre hemifrån. Frågan är hur långt en 15-åring kan förutsättas flytta.

– Vårt dilemma ligger i att tillfredställa både näringslivet som är de framtida arbetsgivarna och ungdomarna. Utbildningen ska finnas nära men ändå erbjuda valmöjligheter, säger Mickels.

Kan ta emot färre

I framtiden kommer Inveon att tvingas minska antalet elever de tar in och göra intagningarna med större mellanrum, på grund av att gruppantalet är för stort.– Det är problematiskt med tanke på de ungdomar som kommer ut mellan antagningarna. De måste studera något annat under något år eller göra något annat i väntan på att kunna ansöka, säger Mickels.