Det är rätt så enkelt yxade argument som kommer fram när vi på ÖN frågar vem som ska bli ny ordförande för SFP. Många tycker att det ska vara någon från vårt eget Nyland; någon annan ser framsteget i att partiet efter 106 år äntligen väljer en kvinna.
Mindre har då sagts om vart SFP-delegaterna vill att partiet gå i framtiden – eller var det hamnar med Carl Haglund, eller med Anna-Maja Henriksson.
Tankesmedjan Magmas undersökning i veckan skulle förstås gärna ha fått städa lite i den finlandssvenska begreppsdjungeln.
Nu visade den att många finlandssvenskar gärna vill vara liberala, utan att fördenskull riktigt veta vad ordet står för.
Det är lite som när man går till affären med vårkläderna. Om det i någon söm eller fram på bringan hänger en tyglapp med något trendigt ord av typ Go, Yes eller Super, så får det nya plagget något slags lyster.
Alla tider har sina egna ord. Ordet "solidarisk" var det stora ordet i den politiska debatten i Sverige på 1970-talet. Det var ett slag under bältet att ifrågasätta motpartens känsla för solidaritet.
Men … du är väl solidarisk?
- Den nya föreningen ska inte konkurrera med andra finlandssvenska, säger Ann Sandelin.Evy Nickström Ann Sandelin leder nytt finlandssvenskt forum
BORGÅ. Ann Sandelin från Borgå blir styrelseordförande för Finlandssvenskt samarbetsforum. Helsingforspolitikern Jan D. Oker-Blom, som tidigare var föreningens ansikte, hoppar av.
Jan D. Oker-Blom hoppar oväntat av den nya finlandssvenska förening, där han hittills varit den enda anställda.
Oker-Blom, som också är SFP-politiker i Helsingfors, kommer att ta ett annat jobb, men fortsätter som styrelsens sekreterare och skattmästare för föreningen.
– Föreningen ska hjälpa olika finlandssvenska organisationer att hitta varandra och konkretisera de goda tankar som finns, säger Ann Sandelin om sitt nya uppdrag.
- Jag borde ha satt barnen i finsk skola, om de så hade börjat leva sina liv på finska, säger Pia Hansson.Kristoffer Åberg "Vi borde ha valt finsk skola"
BORGÅ. 17 år senare har Pia Hansson tänkt om. Hon borde ha valt finskan för sina barn, säger hon. Den svenska skolan saknar mycket – läxor, proffsighet, ambition.
När barnen skulle till skolan ångrar hon i dag att hon inte – i Tjusterby – höll den finska skolan i Hindhår som ett verkligt alternativ till den svenska i Svartså, där barnen sedan gick.
Pia Hansson, översättare i pensionsbranschen och mamma till två tonåringar, är grundligt besviken på den finlandssvenska skolan. Den är oambitiös, och nöjer sig med ett slags so what?-attityd, med för lite. Hennes 15-åriga dotter går i dag i högstadiet, hennes 17-åriga son i gymnasium i Helsingfors.
Varför ska en lågstadieelev i en skola i östra helt finskspråkiga Finland lära sig svenska? Räcker det med en motivering om att eleven har nytta av språket i arbetslivet i framtiden? För en lågstadieelev dröjer det femton, tjugo år innan ett framtida arbete är aktuellt. Om eleven inte heller har möjlighet att praktisera språket är det inte omöjligt att inställningen till svenskan blir aggressiv.
Svängarna kring de rumänska, romska tiggarna avlöser varandra. Nu sänder Rumänien en tjänsteman till Finland för att vara assistent och tolk för tiggarna samt samarbeta med organisationer och myndigheter, rapporterar Finska Notisbyrån. Det är europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb som har kommit överens om detta med Rumäniens utrikesminister Cristian Diaconescu.
Alexander Stubb ska för övrigt ha en eloge för att han häromveckan röt till i riksdagen, då tiggeridiskussionen i riksdagen – än en gång – sjönk till en erbarmligt låg nivå.
Om sju månader är det kommunalval, med de första kandidaterna redan nominerade. På ÖN hör vi att många av de större röstfångarna i Östnyland redan har på tungspetsen att säga att de är med.
SFP i regionen värvar – 20 kandidater nominerades i Borgå i veckan. Några teman är inte klara, men det lär ska gälla tvåspråkigheten och den svenska servicen igen.
Finlandssvenska aktörer kryssar
Den stora finlandssvenska kryssningen, som ordnas i helgen, samlar politiker, organisations- och föreningsaktiva för att öka medvetenheten om vilka aktörer som verkar i Svenskfinland.
Kryssningen, som ordnas av Svenska Bildningsförbundet, samlar över 400 deltagare från hela Svenskfinland.
– Trots att Svenskfinland är litet känner vi kanske inte så bra till vilka olika organisationer och föreningar som finns och vad de gör. Genom kryssningen vill vi öka kännedomen och lära deltagarna något nytt och intressant, säger Harriet Lindeberg-Saapunki på Svenska bildningsförbundet.
Med den svenska tv-stjärnan Lennart Hyland (1919-1993) infördes en teknisk nyhet med hans talkshow "Hylands hörna". Vid starten 1962 sägs man ha övergett alla gamla regler om hur man tekniskt belyser en scen eller en tv-studio. Med Hyland lade man på fullt ljus utan någon noggrannare planering.
Det påminner om hur man just nu debatterar oss finlandssvenskar. När det revs och slets i förvarsminister Stefans Wallin och Dragsvikfrågan hade vi plötsligt fullt Hylandsljus på allt och alla som hade med finlandssvenskarna att göra.
Svenskfinlands bästa plats för köp och sälj
