Gör inte som jag gör

Uppdaterat

4.2.2012 kl. 01.00

Publicerad

4.2.2012 kl. 01.00

Ett ordstäv som brukas frekvent, åtminstone i förhållandet mellan förälder och barn är följande; ”gör inte som jag gör, gör som jag säger att du skall göra”. De här visdomsorden ekar ur barndomen då man studerar tidningen Uusimaas (3.2) artikel om hur de östnyländska riksdagsledamöterna resonerar kring sina arbetsresor.

I artikeln framgår det med stor tydlighet att Pirkko Ruohonen-Lerner (sannfinl.) och Mikaela Nylander (SFP) inte delar uppfattning om hur lätt eller svårt det är att handskas med resan till och från arbetsplatsen.  Enligt Ruohonen-Lerner är det svårt att ta sig till jobbet, det främst på grund av att bussförbindelserna är så dåliga. Nylander igen säger att bussförbindelserna är goda, och då riksdagen ersätterna medarbetarnas utgifter för bussbiljetten, finns ingen orsak att klaga.

Hur som haver, så har riksdagens medarbetare i Östnyland, Ruohonen-Lerner och Nylander landat på att också använda egen bil under en del av arbetsresorna mellan Borgå och Helsingfors. Också här finns en skillnad mellan de två riksdagskvinnorna. Ruohonen-Lerner använder bilen dagligen, det med hänsvisning till inte bara de dåliga förbindelserna, utan också med den förklaringen att hon ofta bär med sig mycket papper och också kläder som krävs för de ombyten som representation i arbetet kräver.

Nylander säger i artikeln att hon främst använder egen bil i de fall hennes barn behövt skjuts till eller från hobbyverksamhet.

Att bussförbindelserna från Borgå till Helsingfors skulle vara dåliga, det är en sanning med modifikation. Hundra bussturer per vardag, kan inte anses vara dåliga förbindelser. Att tidtabellerna inte alltid stämmer överens med den personliga kalendern, det är en annan sak. Att det är bekvämt att använda egen bil, det är inte helt osant det heller.

Det som är intressant i det artikeln avslöjar, det är att Ruohonen-Lerner under de fem år hon suttit i riksdagen, lyft kilometerersättning för använding av egen bil. Det i sådan mån att hon kom in på en sjätte plats på en lista över kilometerersättningar som betalades ut i riksdagen under senaste år. Mikaela Nylander lyfte inte under sina åtta första år i riksdagen inte någon kilometerersättning över huvudtaget, det trots att hon också använt egen bil. Det är först efter att riksdagens bokföringsbyrå påpekat att Nylander kunde få ersättning för bruket av egen bli, Nylander rapporterat de arbetsrelaterade resor hon gör. Bokföringsbyrån kontaktade Nylander i och med att den ansåg att det fanns en riksdagsledamot i Östnyland man kunde jämföra kilometrar och arbetsresor med – Ruohonen-Lerner.

Sannfinländarna gick in i riksdagsvalet med det mer eller mindre uttalade föraktet mot hur de rika handskas med makten och härligheten. Om hur partiet inte stod ut med de rika rötäggen som satt i sin trygga borg. 

Det gick ju hem. I riksdagsvalet gick Sannfinländarnas budskap verkligen fram.

Efter det har det varit motigare. Det är inte bara i fråga om rasistiska, homofobiska och finlansdssvenskfientliga uttalanden som också Pirkko Ruohonen-Lerner fått förklara sin grupps ageranden. Det har också handlat om – måhända enskilda – fylleslag, bjudrundor i barer och taxiresor, samtliga betalda av oss skattebetalare.

Teuvo Hakkarainen (sannfinl.), en av de mest omskrivna riksdagsmännen, lyckades under sin första tid som riksdagsman åka taxi för drygt tvåtusen euro i månaden. I slutet av fjolåret lyckades Hakkarainen få tag i en övernattningsbostad som satte stopp för en stor del av taxiåkandet.

I skenet av detta är det önskvärt att också Ruohonen-Lerner snabbt hittar en övernattningsbostad i Helsingfors. Att frakta papper och kläder i spårvagnen från Tölö är betydligt lättare än att bära samma bagage på Borgåbussen. Det trots att bussen stannar precis framför riksdagshuset. Spårvagnshållplatsen ligger betydligt längre bort.

Micaela Röman

Chefredaktör

Jobbar på Borgåbladet och Östra Nyland.