Vem vill ta över det olönsamma?

Uppdaterat: 14.1.2012 kl. 01.15
Publicerad: 14.1.2012 kl. 01.09

"Posten i Lovisa sätter lapp på luckan". Den rubriken kunde vi läsa i Östra Nyland sjunde oktober. De första reaktionerna var missmodiga. Blir vi åter utan en serviceform? Varför bantas allting i samhället ned?

Andra reaktioner var känslomässiga. Huset som posten finns i ligger centralt och bär på en lång historia. Lovisa har ett synnerligen vackert postkontor. Har sådana värden inte längre någon betydelse? Varför måste allting mätas i pengar?
– En ombudspost kan erbjuda bättre öppethållningstider, säger Itellas nätverksdirektör Anna Lehtonen i torsdagens ÖN.

Längre och mer flexibla öppethållningstider betyder bättre service och en av Itellas målsättningar är att bjuda just det. Människor som jobbar mellan klockan nio och sjutton ska inte tvingas utnyttja lunchpausen för att hämta ut sina paket. De ska kunna göra det på kvällar eller helger i stället. Främst är det nämligen paketförsändelserna som på sistone ökat.

Ett annat argument som talar emot Lovisapostens förträfflighet är att ingången inte är handikappvänlig. För rörelsehindrade finns en annan ingång, men för att komma upp till betjäningspunkten, ett lager bakom butiken, tvingas de använda en varuhiss. Enligt den nya postlagen som trädde i kraft den 1 juni 2011 ska äldre och rörelsehindrade utan problem kunna besöka Itellas försäljningskontor. Man har alltså inte följt lagen på drygt sju månader.

När Itella senast 20 januari ska förklara för Kommunikationsverket varför vissa postkontor måste stängas kommer svaret att handla om pengar. Verksamheten är olönsam. Det är ingen hemlighet, det har redan yttrats i tidningsspalterna.

Problemet blir då närmast att övertyga någon att verksamheten kan göras lönsam, för ingen vill väl ta över något som inte lönar sig. Till och med stora företag som Osla tvekar och undrar om det går att få ekonomi i det hela. För att en ombudspost ska fungera bra måste den ha tillräckligt många anställda och möjlighet att ta in extra personal till exempel under jul och påsk. Sådant kostar.

Ändå är det helt klart att Lovisa behöver ett postkontor, som helst ska ligga centralt. Var gränsen går för centralt och icke centralt beläget är sedan en annan fråga.

I en radiointervju på fjolårssidan sade stadsdirektör Olavi Kaleva att stängningen av Lovisaposten inte är någon stor imageförlust för Lovisa. Postnedläggningar har också drabbat mycket större städer. Det är helt sant, men i en liten stad känns det värre då service försvinner eller förändras. Det märks på ett helt annat sätt här än i Helsingfors då en butik eller ett serviceställe stänger dörren.

Staden skulle gärna få ta ett aktivt grepp i postfrågan. Det känns inte bra då intresset för verksamheten är så lågt.