Någon ska svara också under helger

Publicerad: 30.12.2011 kl. 14.21

På torsdagseftermiddagen var 50 000 finländska hushåll utan el. Innan någon har en pålitlig uppskattning om hur dyr stormen blev, pågår en livlig debatt om samhällets krismedvetenhet och förmåga att klara av stormar. Är det ett allvarligt symptom att 200 000 hushåll var utan el? I Norge var de mörka hemmen som mest 100 000, i Sverige 170 000, men så skiljer sig också våra samhällen från varandra. Svenskarna bor mycket mer urbant än finländarna; därför är det svenska samhället inte på långt när lika sårbart mot fallande trän.

Veli-Pekka Nurmi, chef vid Centralen för undersökning av olyckor, anser att det inte får ta flera dagar att reparera elavbrotten (Radio Vega, 29.12). Men vad är då en skälig tid? För det första finns det ett begränsat antal elmontörer. Det går inte heller att märkbart försnabba arbetet med att hitta skadade ledningar och ta sig dit.

Därför måste informationen fungera klanderfritt, hela tiden, också under helger. Här finns all anledning att vara kritisk mot många energibolag. Ingen svarade – någonsin, säger somliga. Många som var utan el kunde inte ens ringa, då telefoner slogs ut, och det är kanske ännu allvarligare.

Energibolagen bör se till att det finns folk som svarar inom en skälig tid. Bolagen kunde ge grundläggande utbildning åt utomstående som kallas in på kort varsel i motsvarande situationer; de ska klara av att registrera grundläggande uppgifter om elvabrottet och svar på de vanligaste frågorna. Det kan inte vara omöjligt att få tillstånd ett sådant inhopparsystem.

Det finns också planer på ett nytt ”nödnummer” dit man kan ringa och anmäla till exempel elavbrott. Nackdelen är att de som svarar där inte har lokalkännedom. I så fall är det bättre att kräva bättre service av de lokala energibolagen; de sitter inne med kunskap som en ny nödnummertjänst aldrig kan erbjuda.

Energibolagens förmåga att informera på internet varierade enormt. Kervo energi, viktig främst för Sibbobor, uppdaterade regelbundet sin elavbrottsrapport. Bolaget gick i ett tidigt skede också ut med information om hur långa elavbrott berättigar till ersättningar. Kymmenedalens energi, viktig i Lovisanejden, hade sin ypperliga karta över elavbrott.

Borgå energi informerade under stormen, tyvärr på ett mycket allmänt plan. Dessutom ströks av någon orsak all information på webben, i alla fall på svenska, för att ploppa upp igen senare.

Internet ska inte underskattas. Trots att elen slås ut så söker väldigt många information med bärbar dator eller smarttelefon. Många sköter i dag så mycket av sin vardagskommunikation elektroniskt att de inte ens vill ringa någonstans. För väldigt många räcker det med bra information på internet, kanske med elektroniska felanmälningsblanketter. Det avlastar i sin tur telefontjänsten.

Det är ändå viktigt att sätta in stormen i ett större perspektiv. Ett tragiskt dödsfall inträffade, men annars har väldigt få människor skadats fysiskt. Det mesta av de materiella skadorna ersätts av hemförsäkringar. Vi ska inte underskatta de bekymmer och olägenheter som elavbrotten förorsakade, men inte var det så dramatiskt som somliga anser. Stormar kommer att slå ut och el och telefoner också i framtiden. Genom att analysera hur myndigheter, företag och privatpersoner (!) agerade under julstormarna kan vi säkert minimera bekymren och stärka allas krismedvetenhet. Har exempelvis du i ditt eget hem garderat dig mot en storm? Att som olycksundersökningscentralens chef Veli-Pekka Nurmi säga att Finland är ett u-land är att ta i. Att överdramatisera stormens följder ger inga ändamålsenliga förnyelser, utan motverkar sitt syfte.