Hoppet står till ungdomarna

Uppdaterat: 6.9.2010 kl. 23.15
Publicerad: 6.9.2010 kl. 23.01

Hur många känner till att också 2010 är ett valår? Om drygt två månader ska omkring 10 000 förtroendevalda väljas till församlingsråd och kyrkofullmäktigen. Församlingsvalet är det val som engagerar väljarna minst. För fyra år sedan gick knappt 15 procent av församlingsmedlemmarna till valurnan.

Nästan 80 procent av finländarna hör till kyrkan, och närmare 90 procent konfirmerar sig. Medlemmarna betalar årligen omkring 850 miljoner euro i kyrkoskatt och samfundsskatten är i storleksklassen 120 miljoner euro, så kyrkopolitikernas ansvar och möjligheter är inte att förakta.

Kanske årets val är det val som bryter trenden med valtrötthet och bristande engagemang? I församlingsvalet får också 16-och 17-åringar rösta. De utgör tillsammans en grupp på 100 000 röstberättigade. Går alla dessa unga och röstar, kan de väl förändra sammansättningen av församlingsråd och kyrkofullmäktige.
Kyrkan är något av en pionjär när det gäller att sänka rösträttsåldern. Diskussionen har förts om rösträttsåldern skulle sänkas också för andra allmänna val. Om det visar sig att församlingsvalet tack vare de unga får en ny injektion, får säkert den diskussionen nytt bränsle.

Men varför skulle de unga vara intresserade av församlingsvalet? Varför skulle någon vara intresserad?

Kyrkan presenterar själv på webbsidan www.forsamlingsvalet.fi tio argument som alla låter relevanta.
”Så att inte tjurskallar bestämmer och idioter beslutar”, ”visst är det helt yes med sjungande och så där, men ett bilisbord sku vara ganska tufft i vår församling” . Någon vill ha mer metallmusik i kyrkan, en mamma hoppas på eftis när dottern börjar skolan och en annan kräver att kyrkan inte glömmer de gamla.

Många upplever kyrkan och den egna församlingen som en stel och ålderdomlig koloss. Även de som arbetar inom kyrkan hoppas på ett generationsskifte. I teorin finns det möjlighet att åstadkomma förändringar och det är alltid spännande att spekulera hur det kan gå. Kyrkan och församlingarna kan få massor av nya och engagerade beslutsfattare. Det kan i sin tur leda till en föryngring av kyrkan och ett bredare intresse för kyrkliga frågor.

Men ute i församlingarna är det snarare vardagen än de heta frågorna om samkönade äktenskap och kvinnliga som engagerar. Fungerande dagklubbar, eftermiddagsvård för skolbarnen, gravgårdarnas skötsel och fastighetsunderhåll förutsätter en nära kommunikation mellan församlingsanställda och förtroendevalda.

Kyrkans bas är dess medlemmar. Som en av landets största föreningar skulle kyrkan kunna vara en betydande opinionsbildare som tar ställning och aktiverar sig i samhällsviktiga frågor.
Hoppet står till de unga.

De sociala medierna är den nya arenan för valkampanjer, en arena som passar de unga kandidaterna. De om några är vana att umgås virtuellt. På Facebook kan man värva väljare, föra fram sitt budskap och diskutera.
Som sagt – hoppet står till er unga. Att ni ska orka, vilja och våga.