Tropiska rytmer i vinterkylan
LOVISA. Lite svårflörtade var eleverna från årskurserna åtta och nio då Kuukumina försökte bjuda upp till dans. Men lite rörelse på golvet blev det slutligen ändå.
Bandmedlemmarna i Kuukumina har spelat tillsammans i cirka tio år. Främst uppträder gruppen på klubbar och restauranger. Men i måndags, tisdags och onsdags presenterade sig gruppen för elever i Lovisa. Cirka 1600 barn och unga från skolorna i Lovisa fick under sammanlagt tio föreställningar bekanta sig med kubanska rytmer.
Gruppen uppträdde i Generalshagens skolas gymnastiksal. Utanför skolan knäppte kölden i knutarna och snön gnistrade i solen på frostbitna träd.
Här får humorn egna budord
HELSINGFORS. Under intervjun blir man emellanåt tvungen att lägga block och penna åt sidan och bara skratta och skratta, i ögonvrån noterar jag att också fotografen har svårigheter att ta sina bilder. Ja, det är ingen vanlig utfrågning herrar komiker Stan Saanila och André Wickström bjuder upp till när de berättar för Bbl-teamet på Lilla Teaterns scen om vårvinterns och vårens humorshow De tio budorden.
- Varför inte göra världen bättre genom skratt, frågar sig Stan Sanila.
Och det är precis vad det finlandssvenska komikerparet gör när ridån går upp på Lillan-premiären den 26 januari. De tio budorden med sina bibliska associationer till Moses på Sinai berg är en föreställning som pejlar det system, det regelverk, som kännetecknar humorn och hur den fungerar bland oss människor och finlandssvenskar.
Ni som ska gifta er, överväg Lovisa! Så lyder uppmaningen i landskapets östligaste stad. Det är arrangörerna bakom evenemanget Rosornas charm som vill göra Lovisa till Nylands bröllopsstad. Nu letar de efter ett par som vill gifta sig under rosenveckoslutets öppna kyrkbröllop.
”Under rosenveckoslutet vill vi föra fram bröllop som tema och rosen som kärlekens blomma”, säger Ann-Britt Felin-Aalto, från Lovisa Historiska Hus, föreningen som koordinerar jippot.
Damen som ledde bönehusets sångkör sades en gång i sitt liv ha varit skicklig på dansgolvet. Egentligen hette det strängband – finskans kitarakuoro säger det bättre. Hon och flera sångare ackompanjerade sig själva på gitarr. Ibland när anden förde, for hon med slutna ögon med gitarren i vida halvbågar som i en dans med en osynlig vän. Och det var en vacker båge genom både tid och rum.
Passionsspel påskens nya storhändelse
BORGÅ. För första gången uppförs ett passionsspel utomhus i Borgå. Det berättar om Jesus sista timmar under rubriken Via Crusis – Korsets väg.
Storsatsningen med 150 personer involverade äger rum långfredagen den 6 april 2012 i form av en 90 minuters procession genom Gamla stan mot kyrkbacken när skymningen övergår i natt. Publiken kan gratis följa med händelserna på svenska och finska.
Tanken är att Korsets väg inleds på Näsebacken, varifrån man vandrar till tre anhalter – begravningsplatsens huvudingång, Gamla Rådhustorget och kyrkbacken, med separata scener på varje ställe.
Onsdagen sista dagen lämna in bidrag till snapsvisetävling
Bidragen till de Tolfte Finländska mästerskapen i snapsvisekonst ska vara inlämnade senast den 31 augusti. En urvalsjury på fem personer väljer ut de tio finalisterna bland bidragen.
Tävlingsreglerna är de samma som tidigare: Bidragens språk är svenska. Visans text får inte vara publicerad tidigare. Skriv gärna texten till en känd melodi. Glöm inte att uppge melodin.
Varje deltagare får sända in högst tre visor. Finalisterna framför vanligtvis själva sina visor på finaldagen men kan överlåta uppgiften åt någon annan. FiRA medverkar gärna om det gäller att få tag på en lämplig ersättare. De fem bästa i tävlingen (eller deras ersättare) skall också vara beredda att delta i landskampen i november.
I helgen hade musikalen Grease en lyckad premiär på Lurens sommarteater. Denna musikal som utspelar sig på 50-talet och tacklar frågor som identitet, vänskap och kärlek kommer sannolikt att bli ett av Östnylands stora dragplåster i sommar. Som så många år tidigare är spelplatsen Lurens gård. I Lovisa bjuder staden på lokalerna mot en liten ersättning, men i övrigt är man hänvisad till privata finansiärer för sin verksamhet. Biljettintäkterna ger inkomster men inte så stora summor att det skulle täcka utgifterna för marknadsföring, teknik, ljus, ljud, scenografi och regiarbete.
Kakaduorna fortfarande vid sina fjädrars fulla bruk
BORGÅ. Kakaduorna, som i Borgåbladet för en tid sedan konstaterades döda och försvunna, är upphittade och fullfjädrat friska och vid liv, upphittade bara någon kilometer - fågelvägen – från uteburen.
De hade blivit upptäckta i Sondby, Långholmen, av ett äldre par som inte trodde sina ögon när de fick se ett par sådana här exotiska fåglar i skärgården. Paret hade sedan lyckats fånga in den ena gojan Nefi som hade förts till Tolkis katthus, där den stackaren, som aldrig någonsin varit utan sin livspartner, hade skrikit så mycket att vistelsen blev kort och han förflyttades till djurbutiken Faunatar i Borgå.
Gågata och kultur från strand till strand
VENEDIG. Få platser har en sådan lyskraft som Venedig. Allt är gågata, vattenbussar, gondoler och gammal kultur, men också skräpsouvenirer och en massa väskförsäljare på broarna. Dessutom är du allt annat än ensam. Och det mesta är dyrt.
Men låt det inte avskräcka. Visst är trängseln på gatorna enorm, visst är köerna långa till de tre måstesevärdheterna: Markuskyrkan, Dogepalatset och Markusplatsen, alla ett stenkast bredvid varandra. Men varje medalj har sin baksida.
Samtidigt som bussen från flygplatsen stannar på torget Piazzale Roma i ena ändan av öriket är det också slut med bil- och busstrafiken. Efter det rör man sig till antingen till fots eller med vaporetton, vattenbussen, som stannar minst lika ofta som spårvagnarna i Helsingfors.
Det knapriga ljudet av cornflakes som brister (Papegojnekrolog)
BORGÅ. Det finns en slags död som kommer när man minst anar det, som tar ifrån en något man håller kärt och som lämnar en ensam och svarslös.
Det är den döden som till exempel trollar bort papegojorna ur sin utebur, fastän de alltid har varit där flera somrar i rad, utan problem. De har suttit och mediterat i skuggan, vankat omkring på marken, brett ut vingarna i regnet, kvittrat om morgnarna, sönderdelat kottar som fallit, skalat blåbärsris så bara risskelettet har funnits kvar, helt enkelt levt ett sjujädrans kvalitetsliv. När vi förra veckan i vanlig ordning kom ner till stugan, så var buren tom och papegojorna försvunna.
