Varför ska en lågstadieelev i en skola i östra helt finskspråkiga Finland lära sig svenska? Räcker det med en motivering om att eleven har nytta av språket i arbetslivet i framtiden? För en lågstadieelev dröjer det femton, tjugo år innan ett framtida arbete är aktuellt. Om eleven inte heller har möjlighet att praktisera språket är det inte omöjligt att inställningen till svenskan blir aggressiv.
Britten Anthony Horowitz är en thrillerförfattare, hos oss möjligen känd för manusen till Morden i Midsomer, eller för att som första författare ha fått tillstånd av ursprungsförfattaren Conan Doyles dödsbo att göra en nyskriven Sherlock Holmes-roman.
En dag frågade Horowitz sin förläggare varför han behöver henne över huvud taget. Hon lovade ringa tillbaka.
Benita Ahlnäs står för ett omfattande tidsdokument i boken om 40-åriga Litteraturkretsen. Fyra decennier av bokprat och litterär samvaro
BORGÅ. Det är med Litteraturkretsen vid Borgå svenska medborgarinstitut som med allt annat som gått i graven, först när det tog slut inser man dess betydelse.
I drygt fyrtio år ledde bibliotekarien Benita Ahlnäs sin krets och förvisso hade det varit för snopet om inget hade dokumenterats om en av medborgarinstitutets mest välbesökta och omtyckta kurser. Benita utkom visserligen till 30-årsjubileet med en bok om kretsen på eget förlag, men den föreliggande utgåvan Litteraturkretsen i Borgå en 40-årig tidsresa (Svenska folkskolans vänner, 144 sidor) är mera påkostad, genomtänkt och omfattande, mera detaljerad och försedd mer flera talande illustrationer.
Katja Kettu blev med romanen Kätilö årets vinnare av Runebergspriset.Egil Green Hisnande språkupplevelse gjorde Katja Kettu till vinnare
BORGÅ. "Katja Kettus roman Kätilö är en språkligt sett hisnande läsupplevelse, där temat i sig och behandlingen av det dokumentära materialet även väcker frågor. Kriget i Lappland och kvinnornas öde på fånglägren beskrivs med en plågsam noggrannhet".
Bland annat såhär motiverar urvalsjuryn vinnaren till Runebergspriset i litteratur 2012, Katja Kettus roman Kätilö (barnmorska).
Priset på 10 000 euro utdelades på Runebergsdagen vid middagstid i Borgå.
Och juryn fortsätter: "Det är kroppsligt, köttsligt, äckelrealistiskt såväl till sitt innehåll som till den språkliga utformningen. Men den nordliga naturen och språkets rikedom ger samtidigt romanen ett stänk av magisk realism. Katja Kettus Kätilö är skrämmande och starkt fascinerande på samma gång".
När FST5 och SVT World började samsända verkar den stora diskussionen ha varit varför det inte gick att se Oldsberg och Skavlan som förut – när andra svenska tv-kanaler samtidigt föll bort.
Det är säkert en viktig diskussion. Ändå känns den som en mindre sak att avhandla inför ett mycket större skeende: den stora Sverigeorientering som hela tiden pågår. Den knakar på i botten, som en massiv landhöjning som blottlägger ting som har legat i historiens hav i århundraden.
Lyrikern Tomas Tranströmer tilldelas Nobelpriset i litteratur. Nobelpriset till Tomas Tranströmer
STOCKHOLM. Nobelpriset i litteratur ges i år till den 80-årige svenske poeten Tomas Tranströmer. Han får priset "för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga".
Tranströmer i många år funnits med i spekulationerna om vem som ska få det prestigefyllda priset. Hans lyrik har getts ut sedan mitten av 1950-talet och hans verk finns översatta till runt 50 olika språk.
Julia Dahlberg har inspirerats av sin morfars berättelser.Kimmo Mäntylä / Lehtikuva Dahlberg vill lyfta fram östnyländskan
När Julia Dahlberg började skriva sin debutroman Islossning visste hon inte hur historien skulle sluta.
– I början fanns bara den manliga huvudpersonen William och berättelsen började sedan formas runt honom. Slutet var en total överraskning för mig.
Islossning som utspelar sig på Ängö, handlar om William och Sofia och deras speciella vänskap. Romanen beskriver också hur människor kan präglas av sin uppväxtort, och hur det är att först åka iväg och sedan återvända till en ö där alla känner alla.
En doktorsavhandling gör förstås ingen sommar. Eller vinter. Men sociologen Riie Heikkilä som disputerade vid Helsingfors universitet i lördags visar möjligen att det allt mindre finns ett Svenskfinland, sådant vi gärna talar om det. Då hade hon intervjuat 26 finlandssvenska sällskap om hur de förhåller sig till andra, till mat, kläder, böcker.
Ordkonstskolan avslutade terminen med ett skådespel.Egil Green Ordkonstskolan firade med diktbok, video och teater
BORGÅ. Sydkustens landskapsförbunds ordkonstskola i Borgå har ett ovanligt mångsidigt år bakom sig. Förutom ordkonst har de sex deltagarna i årskurs 5-9 nämligen också gjort en video.
På tisdagens officiella avslutning på Grand spelade man också upp den traditionella teaterföreställningen för släkt och vänner.
Kursledaren Marit Björkbacka är positivt överraskad av att hennes adepter skrev så många fina dikter.
– Jag bara kastade fram tanken på en diktbok för i år och resultatet blev inte bara dikter utan också mogna tankar om att skriva dikt.
Merete Mazzarella var den sista författargästen under Benita Ahlnäs ledarskap för Litteraturkretsen.Egil Green Avskedsstämning och arbetsprat
BORGÅ. Pommac i höga glas, applåder under entrén samt tacktal och en liten gåva - ja, den sista föreläsningen med Benita Ahlnäs som ledare för Litteraturkretsen vid Borgå medborgarinstitut i tisdags hade annorlunda ramar än normalt.
Harriet Sjöroos från medborgarinstitutet avtackade Benita med ett fyndigt tal, där hela femtio boktitlar, som Benitas gäster föreläst om under hennes 40 år som kursledare, ingick. Själv konstaterade Benita Ahlnäs anspråkslöst att Litteraturkretsen vilat på tre ben - författarna, publiken och medborgarinstitutet. Sedan presenterade hon som så många gånger tidigare kvällens författargäst, Merete Mazzarella, som "den av de nulevande författarna som gjort de flesta besöken i Litteraturkretsen".
Arbete som
livets mening
Svenskfinlands bästa plats för köp och sälj
